Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Underbyggnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 ’ ÜND ÜND
tiv, i figurlig mening, med afseende på den grund
någon äger för sina kunskaper. Väl, illa u.,
med god. dålig grund i kunskapsväg.
UNDERBYGGNAD, m. 3. 1) Undra delen af
en byggnad, isynn. grundvalen. — 2) (fig.)
Kännedom af grunderna för vetenskap, konst, o. s. v.
Han har godt hufvud, men ingen u. Han
har god u.
UNDERBYXOR, f. 4. pl. Se Kalsonger.
UNDERBÄDD, m. 2. Underlag.
UNDERBÄDDA, v. a. 4. Gifva ell underlag.
Del är u-dl med plankor, med kol.
UNDERBÄDDMNG, f. 2. 4) Handlingen alt
underbädda. — 2) Hvad som blifvit underlagdt
lill stöd; underlag.
UNDERDEL, m. 2. Nedre delen af någol.
UNDERDELA. v. a. 4. o. 2. SeUnderafdela.
— Under del ning, f. 2.
UNDERDJUR, n. S. Underbart djur.
UNDERDOMARE, m. 5. Lägre domare;
ordförande i underrätt.
UNDERDOMSTOL, m. 2. Se Underrätt.
UNDERDÅNIG, a. 2. (t. unterlhänig)
Under-gifven och hörsam. Furu någon u. Med all
u. vördnad. Brukas mest i fråga om undersåtes
förhållande till dess regering, i kansli- och
kurial-slil m. m.
UNDERDÅNIGHET, f. 3. Undergifvenhet och
hörsamhet. I u , sc Underdånigt. 1 all u , se
Underdånigst.
UNDERDÅNIGT, adv. På ett underdånigi
sätt, med undergifvenhet och hörsamhet. Ganska
ofta, helst i ansökningar till regeringen m. m.,
brukas superlaliven Underdånigst, med största
undergifvenhet och hörsamhet.
UNDERDÄCK. n. 3. Undre däck på fartyg.
UNDERFALL, n. 3. Vallenfall vid qvarn
m. m., då vaitnel går under drifhjulet.
UNDERFALLSHJUL, n. 5. Hjul, som drifves
genom underfall.
UNDERFODER, n. 5. Foder på undre sidan
af ett plagg. I allmänhet del samma som Foder.
UNDERFOGDE, m. 2. pl. — fogdar. Fogde,
som slår under cn öfverfogde.
UNDERFULL, a. 2. Se Underbar,
Undersam.
UNDERFÄLTHERRE, m. 2. pl. — herrar.
Fältherre, som står under cn öfverfälihcrre.
UNDER FÄLTSKÄR, m. 3. Fältskär, som står
under en annan fältskärs öfveruppsecnde.
UNDERFÖRPAKTARE, m. 5. Den, som i
andra hand förpaktar någol.
ÜNDERFÖRPAKTMNG, f. 2. Förpaktning
i andra hand.
UNDERFÖRSTÅ, v. a. 2. (böjes som Förslå)
Förslå under. Se Förslå, bem. 4.
UNDERGEVÄR, n. 3. Sabel och värja (i
molsals lill öfvergcvär; jfr. d. o.).
UNDERGIFVA SIG, v. r. 3. (böjes sorn Gifva)
Se Underkasta sig.
UNDERGIFVÉN, a. 2. neutr. — et. (egenll.
part. pass, af Undergifva) Sorn underkastar sig
ens välde eller vilja. Fora en u. Guds vilja u.
UNDERGIFVENHET, f. 3. Tillstånd och
sinnesstämning, då man underkastar sig ens välde
eller vilja. Visa en mycken u. Betyga sin u.
för någon. U. för, under Guds vilja. Med
u. för Guds behag. Med u. foga sig i sitt öde.
UNDERGRAD1G, a. 2. Som har lägre
gradtal än del förcskrifna. U-l brännvin.
UNDERGRÄFVA, v. a. 2. o. 3. 4) Gräfva
under någol. I denna bem. mindre brukligt. —
2) (fig.) Bortföra jorden, grunden under något, så
atl del med möda eller alls icke kan bestå.
Strömmen har u-grä[vil huset, så all delsnarl
instörtar. — 3) (fig.) Småningom och omärkligt
förstöra. U. ens kredit. U. en stals
grundvalar. — Undergräfvande, n.
A.o.Under-gräfning, f. 2.
UNDERGUD. m. 2. (myt.) Lägre gud.
UNDERGÅ, v. a. 2. (böjes som Gå) Blifva
eller vara underkastad, utstå, lida. U.
förändringar. U. förhör, examen. U. en pröfning.
Denna siad u-gick ell lika öde. U. straff. U.
döden.
UNDERGÅNG, m. sing. 4) Fall. Husel lutar
lill u. — 2) (fig.) Upphörande af lif, makt,
välgång, anseende, lycka. Busa ell. rasa lill sin u.
Arbeta på sin u. Bygga sin lycka på ens u.
— Syn. Förstöring. Förderf, Fall, Ruin.
UNDERGÖRANDE, a. 4. Som gör, verkar
under. En u. profel, Mariæbild.
UNDERGÖRARE, m. 3. En, sorn gör under.
UNDERHAFVANDE, s. c. 3. i) (i allmänhet)
Person, som lyder under någon. — 2) Person,
som hör under elt gods, lyder under en
godsherre. Alla hans u. voro bjudna på
begraf-ningen.
UNDERHAL, a. 2. Hal inunder. Del är
u-l, hall under snön.
UNDERHALT, m. 3. Se Undcrhallighet.
UNDERHALTIG, a. 2. 4) Som ej häller sin
tillbörliga hall. U-l mynl. — 2) (fig.) Af dålig
beskaffenhet.
UNDERHALTIGHET, f. 3. 4) Ringare hall
än den föreskrifna, lagliga. — 2) (fig.) Dålig
beskaffenhet.
UNDERHAND, ünd’r-hånnd, adv. Se Under
hand.
UNDERHANDLA, v. n. 4. Framställa
förslag, vilkor, göra aftal angående afslutandet af
handel, konlrakt. angående enskilt eller offentligt
förelag, stridiga påståenden, fordringar. U. om
ell köp. U» om fred.
UNDERHANDLARE, m. 3. En, som
underhandlar.
UNDERHANDLING, f. 2. Framställande af
förslag, vilkor, då man underhandlar. Träda,
inlåta sig, slå i u. om någol.
UNDERHJELPA, v. a. 2. (böjes ej efter dckl.
3.) Bidraga lill, lalla, understödja. Del u-per
matsmältningen. U. minnet. U. elt företag,
ens bemödanden. — Äfv. Hjelpa under. —
Under hjelpande, n. 4.
UNDERHUS, n. 3. U-el i England,
benämning på don lägre nfdclningcn af engelska
parlament cl.
UNDERHÅLL, n. 3. 4) Underhållande,
vidmakthållande. — 2) Anslag eller bidrag lill
uppehälle. Hafra* 600 r:dr i årligl u. Njuta u.
UNDERHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Hålla)
1) Laga, att någol bibehåller sig, fortfar alt äga
bestånd. Den byggnaden kostar myckel all u.
U. vänskap med någnn. U. oenighet. U. en
brefvexbng. — 2) Sörja för ens uppehälle och
be-hof. U. en yngling vid akademien. Del är han,
som u-Uer huset. U.ren armé. — 3) (absolut) Roa.
Del är en läsning, som u-ller. — U sig, v. r.
Sörja för, bekosta sitt uppehälle. U. sig vid
universitetet. — U-nde, pari. akt. Brukas
ad-jektivt i samma mening som: Intressant, roande.
En u. leklur, bok, författare. — U-hål len,
part. pass. Väl u., i godt slånd, skick. —
Underhållande, n. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
