Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppklippa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
UPP
UPP
Klifva upp. — Uppklifvande, n. 4. o.
Upp-klifning, f. 2.
UPPKLIPPA, v. a. 2. Genom klippning
öppna. U. ell bref. — Äfv. Klippa upp. —
Uppklippande, n. 4. o. Uppklippning,
f. 2.
UPPKLISTRA, v. a. 1. Genom klistring
uppfästa. U. en kungörelse på väggen. — Äfv.
Klistra upp. — Uppklistrande, n. 4. o.
Uppklis Irin g, f. 2.
UPPKLOSSNING, f. 2. (skepp.) De trästycken,
som, faslbultade vid hjertstocken, formera den
breda delen af ell roder.
UPPKLÄDA, v. a. 2. Förse med nya kläder;
äfv. förse med snygga, fina kläder. — Äfv. Kläda
upp. — Uppklädd, part. pass. En u. piga.
— Upp k lä da nde, n. 4. o. Upp klädning,
f. 2.
UPPKLÄNGA, v. n. 2. Klänga uppåt. — Äfv.
Klänga upp. — Uppk län gande, n. 4. o.
Uppklängnin g, f. 2.
UPPKLÄTTRA, v. n. 4. Klättra uppåt, till
etl högre ställe. U. i ell träd, lill bergstoppen.
— Äfv. Klättra upp. — Uppklättrande,
n. 4. o. Uppklällrin g, f. 2.
UPPKNYTA, v. a. 3. (böjes som Knyta)
Upplösa något knutet och öppna. U. en säck. —
Äfv. Knyta upp. — Upp knytande, n. 4. o.
Upp kn y l n ing, f. 2.
UPPKNÄPPA, v. a. 2. öppna något knäppt.
U. rocken. — Äfv. Knäppa upp. —
Uppknäppande, n. 4. o. Upp kn äppn ing, f. 2.
UPPKOK, n. 3. 4) Uppkokande. — 2) Något,
som blifvit uppkokt. Säges äfv. figurligt; se
Uppkoka, bem. 3.
UPPKOKA, v. a. 4. o. 2. 4) Upphetta lill
fullkomlig kokning. Är vattnet u-kokl ännu? —
2) Äter koka. U. soppa. — 3) (fig.) Omskrifva
eller omarbeta och gifva ut för nytt. Hela
arbetet är u-kokt. — Äfv. för bem. 4 o. 2 Koka
upp. — Uppkoka nde, n. 4. o. Uppkokning,
f. 2.
UPPKOMLING, m. 2. En, som kommit sig
upp af intet. — Nytt ord, bildadt efter det tyska
Emporkömmling och svarande mot det franska
Parvcnu.
UPPKOMMA, v. n. 3. (böjes som Komma)
4) Komma från ett lägre ställe lill ett högre.
U. ur jorden, ur en fallucka. Han är nyss
u-men ur sängen, nyss uppstigen. Hon är
nyss u-men ur barnsängen, har nyss
tillfrisknat efter b. — 2) Uppväxa ur jorden. Säden dr
ännu icke u-men. — 3) (fig.) Uppslå, få tillvaro,
orsakas, härflyta. En storm, ell oväder
uppkom. Deraf har mycken olycka u-mit. Elt
tvifvelsmål har u-mil. — Syn. Uppstå, Födas,
Alstras. Framalslras, Frambringas, Formera sig.
Bilda sig. — För bem. 1 o. 2 äfv. Komma upp.
— Uppkommande, n. 4.
UPPKOMST, c. 3. 4) Uppkommande. Vid
u-en ur källaren. U. ur barnsäng,
tillfrisknande efter b. — 2) (Gg.) Framgång i verlden,
verldslig lycka (i fråga om den som
kommit sig upp af intet). Han har att tacka sin
bror, sin skicklighet för sin u. Den handeln
har varit hans u., han har genom den handeln
kommit sig upp. Der är ingen u., intet
tillfälle att komma sig upp, att förtjena.
UPPKRAFSA, v. a. 4. Genom krafsning bringa
upp. Hönsen u. frön och maskar ur jorden.
— Äfv. Krafsa upp. — Upp kr af sande ,n. 4.
o. Uppkrafsning, f. 2.
UPPKRANSA, v. a. 4. (sjöt.) Öfver ena handen
hänga bugter af elt låg.
ÜPPKRATSA, v. a. 4. Genom kratsning
upplaga. U. etl skoll ur en bösspipa. — Äfv. Kratsa
upp. — Uppkralsa n de, n. 4. o.
Uppkrals-ning, f. 2.
ÜPPKRYPA, v. n. 3. (böjes som Krypa)
Krypa från elt lägre ställe till ell högre. — Äfv.
Krypa upp. — Uppkrupen, part. prel. —
Upp kr ypande, n. 4.
UPPKRÄKAS, v. dep. 2. Genom kräkning
gifva från sig. U. galla. — Äfv. Kräkas upp.
— Syn. Kasta upp, Spy upp. —
Uppkräk-ning, f. 2.
UPPKRÄLA, v. n. 4. Kräla uppåt, till ett
högre ställe. — Äfv. Kräla upp. — Upp
krälande. n. 4.
UPPKRÖKA, v. a. 2. Kröka uppåt. — Äfv.
Kröka u pp. — Uppkrökan de, n. 4. o.
Upp-kr ökning. f. 2.
UPPKÄFTIG, a. 2. (pop. o. fam.) Slursk,
näsvis.
Anm. Helle i äldre språket Ofkäftig, isl.
Of-kioplugr, af partikeln Of, myckel, och K t fa,
kifva, ell. Kioptur, gap. Betydde ursprungi.
det samma som Grälig.
UPPKÄFTIGHET, f. 3. (pop. o. fam.)
Slursk-bet, näsvishet.
UPPKÄFTIGT, adv. (pop. o. fam.) Sturskt,
näsvist.
UPPKÖP, n. 3. Uppköpande. U-et af alla
dessa varor tog mycken lid. Göra u.,
uppköpa något.
UPPKÖPA, v. a. 2. 4) Genom köp skaffa
sig förråd af något. U. ved för vintern. U.sill
behof af spannmål. — 2) Genom köp slå under
sig allt som finnes af en vara på en plats, för
att blifva ensam om försäljningen deraf. — Äfv.
för begge bem. Köpa upp. — Uppköpande,
n. 4.
UPPKÖPARE, m. 3. — PERSKA, f. 4. En,
som köper upp åt andra.
UPPKÖRA, v. a. 2. 4) Köra upp, fram. U.
saker ifrån hamnen. — 2) Se Upplöja. — 3)
U. vägar, genom mycket körande jemna dem,
göra dem farbarare. — 4) (fig.) Uppdrifva. U.
någon ur sängen. — Äfv, Köra upp. —
Uppkörande, n. 4. o. Uppk örning, f. 2.
UPPKÖRSEL, m. sing. Uppkörning.
UPPKÖRSBRO, f. 2. Bro, lagd för uppkörsel.
UPPKÖRSVÄG, m. 2. Väg, på hvilken man
kör upp.
UPPLAG, n. 3. 4) Förvar eller förråd af
upplagda saker, varor. — 2) (byggn.k.) Det
stycke af en sten eller bjelke, som går in uti
eller hvilar på en mur. — Ss.U - s
gods,-smagasin, -sort.
UPPLAGA, f. 4. Samtliga exemplar af bok,
skrift, som på en gång blifvit tryckta. Hela
u-n belädes med qvarstad. första, andra u-n.
bok, skrift, som första, andra gången blifvit tryckt.
Gifva ul ny u. af en bok.
UPPLAGA, v. a. 4. Laga något, att det åler
blir brukbart. — Äfv. Laga upp. —
Upplagande, n. 4. o. Upptagning, f. 2.
UPPLANDAS, v. d. 4. Säges om sjöbollen,
som vid stranden småningom blir grundare, så
att landet efter hand tillökas på sjöns bekostnad.
UPPLANDNING. f. 2. Landets småningom
skeende utvidgning, inkräklning af baf, sjö
derigenom, alt strandbollnen småningom blir
grundare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
