Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vidtala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID
VIG
681
lill &c. V. en författning, låta påbjuda &c. —
V. n. Säges om något, som börjar, der elt annat
slutar. Vid bron v. mina ägor. Derefler v-ger
en skog.
VIDTALA, v. a. 1. o. 2. Tala vid någon och
Öfverenskomma med honom om, alt han skall
göra, uträtta, verkställa en sak. Jag har v-l en
bonde att skjutsa mig lill N.
VIDTBEFAREN, vi ttbefaränn, a. 2. neutr.
— el. Som farit vida omkring.
VIDTBEREST, vi llberést, a. 1. Som rest
vida omkring.
V1DTBEKANT, vittbekånnt, a. 4. Vida
bekant, vida känd.
VIDTBERÖMD, vi ttberö mmd, a. 2. Vida
berömd. — Titel» som tillkommer promoverade
doktorer.
V1DTBE VAND RAD, vi llbevånndradd, a. 2.
Vida bevandrad, vida berest.
VIDTFRÄJDAD, vi tlfrä jdadd, a. 2. Vida
omkring fräjdad, ärad, berömd.
VIDTLAGFAREN, vi tllagfåränn, a. 2. neutr.
— el. Fullkomligt bevandrad i lagfarenhelen.
VIDTOMFATTANDE, vfllåmrnfattanndc, a. 1.
Som har vidslräckt omfattning. V. ulsigl.
Brukas äfv. figurligen, t. ex.: En v. blick. V.
omdöme.
VIDTUTSEENDE, viltutséende, a. 1. Som
kan hafva vådliga följder, föra mycket långt;
hvars utgång är ganska oviss, ej kan beräknas.
Inlåla sig i ell v. förelag.
VIDUNDER, vi’dünnd’r, n. 5. (af prep. Vid,
som fordom äfven betydde: emot, något vidrigt,
och Under; således egentl.: någol onaturligt, som
tillika är afskyvärdt, vederstyggligt, ohyggligi)
1) Någonting i hög grad vänskapligt och fult,
eller ofantligt och förfärande. Hafvels v. —
2) (fig.) Grym, onaturlig menniska. Ell v. af
elakhet.
VIDUNDERLIG, a. 2. 1) Som har egenskap
af viduuder; lik elt vidunder. 1 högsta målto
vederstygglig, ful, ohygglig; ofantlig och
förfärande. V-a djur.— 2) (fig.) a) Grym, onaturlig.
En v. elakhet. — b) 1 bögsla målto orimlig.
En v. historia, berättelse.
VIDUNDERLIGEN. adv. Se Vidunderligt.
VIDUNDERLIGHET, f. 3. 1) Vidunderligi
utseende, vidunderlig beskaffenhet. — 2) (lig.)
a) Onaturlighet. — b) Orimlighet. V-en af denna
sals faller genast i ögonen.
VIDUNDERLIGT, adv. På ett vidunderligt
salt; onaturligi; orimligt.
VIDÖPPEN, vfdö’pp’n, a. 2. neutr. — el.
Öppen på vid gafvel, alldeles öppen. Dörren
slod v. Ligga v., rak lång på rygg.
VIF, n. 5. (gam. o. skämtv.) Egentl.: Qvinna.
4) Äkta maka. — 2) Äktenskap.
VIFTA, vfffta, v. n. 1. (ford. Vefla:
fre-qventativ af Vefvä) Hastigt röra någol af och an
i luften. V. med en solfjäder, fläkta dermed.
V. med svansen. V. med hatten äl någon. —
Vi fl ande, n. 4. o. Viflning, f. 2.
VIFTA, f. 1. Redskap all vifta med, gjordt
af sammanfästade, ulbrcdda fjädrar, tunna
vide-spjelor, m. m.
VIFVA, vi’va, f. 1. örtslägtet Primula.
VIFVEL, vi’v’1, m. 2. pl. vi/lar. En familj
af skalbaggarna med talrika slägten. Curculio.
VIG, a. 2. (ursprungl.: Vapenför) 1) Lält,
rörlig; som med lätthet rörcr kroppens särskilta
delar. Fäktning gör kroppen v. och ledig. Vara
v. i kroppen. — Syn. Qvick. — 2) Flink i lal
IL
eller handling. V. alt svara, all smusla borl
någol. V. i munnen, se Munvig. — 3) Bcqväm.
V. drägt. V. metod. — Syn. Behändig.
VIGA, v. a. 2. i) Med högtidliga ceremonier
helga; inviga. V. kyrkor, sades fordom i samma
mening som Inviga. V. lik, med vissa
ceremonier rena dem ifrån allt ondl, såsom fordom var
brukligt. V. lill presl, se Preslviga. V. lill
biskop, se Inviga. — 2) Genom högtidlig akt
helga en äktenskaplig förening. F. brudfolk. De
blefvo vigde af prosten. V. vid, genom vigsel
förena i äktenskap med. Prcstcn vigde den unga
mannen vid hans trolofvade. Låta v. sig vid
någon. F. ihop, tillsamman, se Hopviga. —
Vigd, part. pass. F. jord, som blifvit invigd
till begrafningsplats. Begrafning i v. jord.
VIGARF, vfgårrv, n. 5. (af Vig, dråp, strid)
Så kallades fordom skyldighcleu till blodshämd
(se d. o.).
VIGG, m. 2. Mekaniskt redskap till klyfning,
bestående egentligen af etl trekanligt prisma,
hvars bas vanligen är en likbent triangel
(Enkel v.}, eller af tvenne sådana (Dubbel v.). — Sj.
V - f o r m i g.
VIGGE, m. 2. pl. viggar. Simfågel, 47 tum
lång, med slor näbb, ofvan svart, inunder hvit.
Fuligula cristaia.
VIGHET, f. 3. Egenskapen att vara vig. —
Syn. Qvickhel, Behändighet.
VIGILERA, v. n. 4. (lat. vigilare) 4) Vara
vaksam. — 2) (fam. i svenskt språkbruk) Arbeta,
verka för en sak; äfv. skaffa penningar.
VlGlLANS, –lanngs, f. 3. Vaksamhet;
verksamhet, drift.
V1GILANT, –ånnt, a. 4. Vaksam; verksam,
driftig.
V1GILIER, vijfliärr, 3 pl. (lat. Vigilia, egentl.
Natlväkt) 4) (ford.) Dagen före cn slor kristlig
kyrkofesl, eller före elt helgons högtidsdag. —
2) Bruket i katolska kyrkan, all om aftonen före
Allhelgonadag sjunga vissa psalmer i kyrkan,
eller bedja.
VIGNETT, vinnjä’tt, m. 3. (fr. Vignette, af
lal. Vitis, vinträd) Lilen prydnad i början eller
slutet af en bok, fordom vanligen föreställande
en vinranka.
VIGNING, f. 2. Förrättningen att viga. Ell
brudpars v. — Ss. V-sakt.
VIGOGNA. vigannja, f. 4. (fr. Vigogne. sp.
Vicunna) Se Vicunna.
VIGOGNAULL, vigå’nnjaüll, f. sing. Den fina
ullen af Vicunna eller peruanska fåret.
VIGSEL. vi’ggs’l, m. sing. Vigning;
vignings-akt. Förrätta v. Prestbevis på förrättad v.
VIGSELRING, vi’ggs’l-ri nng. m. 2. Den ring,
som vid vigsel brudgurnmen sätter på brudens
finger.
VIGT (i långt), adv. Med vighet.
VIGT, viggl, f. 3. (af Väga)* 4) a) (fys.) Den
tryckning, en kropp ulöfvar på en annan, sorn
fullkomligt understöder honom. Absolut v.,
storleken af en kropps tryckning emot underlaget, i
allmänhet betraktad, och utan afseende på dess
volym. Specifik v., se Specifik. — b) Måttet af
denna tryckning. By lians v. är två pund. Det
har förlorat Ivå lod i v-en. Sälja efler v., på
det sätt att varan vägcs, för att derefler
bestämma priset. Hålla v-en, full v., hafva sin
behöriga vigt. Del håller ej v-en, väger för litet. Ge
god v., väga väl. — 2) Se Vigtlod. En v. på
fem pund. Sätta v-er på vågbrädel. Bruka
falskt mått och v. — 5) Sc Våg, L Deraf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
