Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Villo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIL VIN 685
VILLO, sc Villa, II.
VILLOANDE, m. 2. pl. — andar. En, som
förvillar andra i deras religiösa tro.
VILLOLÄRA, f. 4. Förvillande, irrig lära.
VILLOLÄRIG, a. 2. Som drifver villoläror.
VILLOMENING, f. 2. Förvillande, irrig
mening i trossaker.
VILLOSATS, m. 3. Förvillande, falsk sats.
VILLOSTJG, m. 2. Se Villoväg.
VILLOVÄG, m. 2. Orätt väg. Brukas mest
bildligt. Komma på v-ar. Föra på v-ar,
förvilla. förleda.
VILLRÅDIG, a. 2. Tveksam i fattande af
beslut. Vara v. hvad man skall göra. V. i
vald. — Syn. Tvehågscn, Tvekande, Tveksam,
Oviss.
VILLRÅDIGHET, f. 3. Tvekan, ovisshet i
fattande af beslut.
VILLRÅDIGT, adv. Med villrådighet.
VILLSAM, a. 2. Lätt vilseledande, lätt
förvillande; af egenskap att lätt villa; der man lätt
kan komma vilse. F. väg.
VILLSAMHET, f. 3. Villsam beskaffenhet.
VILSE, vfllse, adv. På orätt väg. Gå, fara,
rida, råka, köra v. (Fig.) Fara v., irra sig,
misstaga sig. bysa falsk föreställning om något,
hylla falsk lära. Fara v. om någol. Föra v.,
förleda; bibringa falsk lära. Taga v., misstaga
sig, taga fel.
VILSEFARA, v. n. 3. (böjes som Fara) Fara
vilse (se Vilse). — V-n dej part. pres. (Fig.)
F. får, en som hyllar villoläror. — Vilse
farande. n. 4.
VILSEFÖRA, v. a. 2. 1) Föra på orätt väg.
— 2) (fig.) Förvilla, förleda, förföra. — Äfv. Föra
vilse. — V-n de, part, pres,
VILSEKOMMA, v. n. 3. (böjes som Komma)
Komma på orätt väg. Säges både egenll. och
fig. — Vilsekommen, part. pret.
VILSELEDA, v. a. 2. Se Vilscföra.
VILSEN, vi’lls’n, a. 2. neutr. — el. På villo
kommen. Eli v-l får. En v. vandrare.
VIMBA, vfmmba, f. 1. En fisk af
Cyprin-slägtet. Cyprinus Vimba.
VIMLA, se IJvimla.
Anm. Ordet skrifves nu allmänt Hvirnla, fordom
Vimla (t. wtmmeln).
VIMMELKANTIG. se Hvimmelkanlig.
VIMPEL, vi’mmp’l, m. 2. pl. vimplar, (af
Vippa, fläkta af och an). Fn lång, smal
flagg-duksremsa, som hissas å stortoppen af fartyg.
VIMPELMAN, m. 5. pl. — män. 4)
Sjöofficer. som för vimpel såsom sitt befälslecken.
— 2^ örlogsfartyg. som han kommenderar.
VIMPELSTOCK, m. 2. ell. — STÅNG, f. 3.
pl. — stänger. Stång, hvarpå vimpel hissas.
VIN, n. 3. 4) Den välsmakande och stärkande,
men berusande dryck, som beredes genom jäsning
af drufsaft. Godt, starkl, mustigt, svagt, elakt,
dåligt v. Sölt, surt, sträfl, lältdruckei v.
Hel-sigl v. Ungt, gammalt v. V. och vatten. V-el
fröjdar menniskans hjerta. (Ordspr.) V-el löser
lungans band, i ruset talar man ofta mer än
man bör. — 2) Dryck, som liknar vin, genom
jäsning beredd af vissa sorter, såsom
Körsbärs-vin, Krusbärsvin, m. fl. — 3) (i sing. oböjl.)
Vinträd (plur.). vinstockar. Odla v. — Ss.
V-ankare, -butelj, -drickande. -drickare,
-drickning, -drinkare, -flaska,
-förfalska re, -f ör [alskning, -handel,
-handlare, -hå [ver l, -kagge, -kanna,
-krus, -lager, -lukt, -planta, -pres-
sare, -pressning. -prof, -profning,
-rus, -smak, -sort, -ånga.
VINAKTIG, a. 2. Som bar smak af vin. —
Vinaklighet, f. 3.
VINAND, vfnånnd, f. sing. (bibi.) Se
Vin-ber gnin g.
VINAROM, vfnaröm, m. 5. Den egna fukten
bos hvarje särskilt slags vin.
VINBAD, n. 5. Kroppens tvättning med varmt
rödt eller rhcnskt vin.
VINBERG, n. 5. Berg, höjd, der
vinplantc-ringar äro anlagda.
VINBERGN1NG, f. 2. Skörd af vindrufvor.
VINBERGSSNÄCKA, f. 4. Se Månsnäcka.
VINBLAD, n. S. Blad af vinrankan.
VINBLOMMA, f. 4. Blomma på vinrankan.
VINBYGD, f. 3. Trakt, der vin odlas.
VINBÄR, vi’nbä’r o. vi’nbä’r, n. 5. 4) Bär
af vinbärsbusken. Röda, hvila, svarta v. — 2)
Bär af vinrankan. — Ss. V-s gelé,-skon serv.
VINBÄRSBUSKE, m. 2. pl. — buskar.
Bekant bärbuske af slägtet Ribes. Röd v., med röda
eller hvila, starkt syrliga bär. B. rubrum. Svart
v., med svarta, starkt luktande bär. R. nigrum.
VIND, a. 2. I. Vriden på sned. Säges om
träd och bräder, i hvilka fibrerna ej gå i rak
riktning, utan äro vridna ellcr krökta. Blifva v.
(Bot.) V-a kallas blad, när blodsklfvan är till
hälften vriden, såsom vingen i en väderleks.
VIND, m. 2. II. Sc Vindspel.
VIND. m. 2. III. Högsta delen af elt hus,
omedelbart under taket.
Anm. Förmodas vara härlcdl af följande ordet
17 nd, liksom Lo fl af Luft.
VIND, m. 2. IV. Luftström ifrån ett håll af
horisonten till ett annat, hvilken har tillräcklig
hastighet att kunna märkas genom känseln.
Nordan-, Östan-, Vestan-, Sunnanvind,
Passad-vind, m. fl. Stark, svag v. Hafva v-en emot
sig. V-en är emot. Segla mot v-en. Ha god
v. Med första goda v., så snart del blir god
vind. Få v., få god vind. Vara i v-en för
någon, vara på vindsidan om honom. Under
v-en, i lä. Ifrån v-en, i skydd derför. Ligga
i. för v-en, vara utsatt för vinden. Ställa sig
ifrån ell. med v-en. med ryggen vänd emot den.
Ställa sig under ell. emol v-en, vänd emol den.
Ta v-en af en, laga så, att man kommer i lä
om honom. Komma upp i v-en, lofvn sig upp,
så att man får fördel af vinden. Hålla upp,
sticka upp i v-en, ställa seglen så, att fartyget
går så nära som möjligt emot vinden. För
och våg, ell. v. för våg, säges om ett fartyg,
som drifver för vinden, ulan begagnande af segel.
(Fig.) Der går allt för v. och våg ell. v. för
våg, der fins ingen ordning, ingen styrelse, ingen
eflersyn; allt går der på Guds försyn. Låta allt
gå v. för våg, icke bry sig orn del ringaste.
VINDA, v. n. o. a. 4. 4) Kringvrida ett
vindspel. V. tåget om bommen, genom vindning
upprulla tåget kringom bommen. V. af, upp, sc
Afvinda, Upp vinda. — 2) (sjöt.) Kringvrida ett
gång- eller bråspel, och med det samma ett
deromkring med några run^lslag till afhåll lagdt
tåg med vidfästad last. — V. sig, v. r. Linda
sig omkring något. Tagel v-ar sig om axeln.
VINDA, f. 4. Örlslägtet Convolvulus.
VINDARE, m. 5. (fyrv.) Stång, hvaröfvcr
rakethylsor slås.
VINDBRYGGA, f. 4. Bro af trä, som kan
uppvindas eller dragas ifrån stället, bvaröfver den
tjenar till kommunikation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
