Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vurma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VUR
VÅG
G97
Öfverdrifvet, dåraktigt tycke för någon viss sak.
Han har den v-en all bygga, all samla sigill.
Del är hans v. Hvar och en har sin v. —
Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom:
Spel-vurm, Läsvurm, m. fl. — 2) Person, som har ett
sådant tycke. Äfv. i flera sammansättningar,
såsom : Bok-, Läs-, Spel-, Blomslervurm. m. fl.
VURMA, v. n. 4. 1) Hafva någon viss vurm.
Se Vurm, bem. 4. V. i musik. V. i
samlandet af sigill. — 2) Se Grubbla. V. på någol.
— V ur mande, n. 4.
VURMAKTIG. a. 2. Något vurmig.
VURMIG, a. 2. 4) Som har någon viss vurm.
— 2) (fam.) Ej rätt klok, grubblande. —
Vurmig hel, f. 3.
VURMSKALLE, m. 2. pl. — skallar, (fam.)
Vurmig menniska.
VURST, vürrst, m. 2. (t. Wursl) 4) (skepp.)
Gamla tåg, formade likt aflånga korfvar och klädda
med läder, hvilka fastnajas på underrårna, skägget
eller andra ställen, för alt skydda mot
skamfil-ning. — 2) Se Vurslvagn.
VURSTVAGN, m. 2. (l. JFursf) 4) Elt slags
lång vagn med säten på begge sidor äfvensom
fram- och baklill, hvarpå ett större antal personer
kunna åka. — 2) (ariil.) Elt slags
ammunilions-vagn, som tillika tjenar lill manskapets
transporterande.
VUXEN, part. pret. af Växa.
VY, f. 3. (fr. Vue) 4) Ulsigt. — 2) Tafla,
målning, kopparstick, ritning, som föreställer cn
ulsigt.
VYSS! Uttryck, som nyttjas, då man vill
söfva barn. Vyss! vyss!
VYSSJA, v. a. 4. V. ell barn, söfva det
genom upprepade vyss! vyss! eller genom
vaggvisors^ sjungande. — Vyss j ande, n. 4.
VÅD, f. 3. (af gamla ordet Vad, kläde, tyg)
4) Bredden af elt tyg. — 2) Stycke i elt
klädesplagg o. s. v. af sjelfva lygets bredd. V. i en
klädning, i segel.
VADA, f. 4. (af isl. Vo, olycka) 4)
Tillfällighet (vid cn olyckshändelse, hvartill någon ulan
uppsåt varit vållande). Han råkade all stöta
honom i sjön; del skedde af v. — 2) Fara.
Vara i v. V-n af obelänksamhel.
VÅDA BOT, c. 3. pl. — böler. (lagt.) Böter
för vådadråp.
VÅDABROTT, n. 5. (lagt.) Förbrytelse af
våda.
VÅDADRÅP, n. 5. (lagt.) Dråp, som sker af
våda.
VÅDA ED. m. sing. (lagt.) Ed, hvarigenom
någon bedyrar, att han af våda dräpt en annan.
VÅDELD. m. 2. Brand, tillkommen af våda.
VÅDELIG, VÅDELIGEN, se Vådlig,
Vådligen. e
VÅDEVILL, - - vfll, m 3. (fr. Vaudeville)
Komiskt sångspel med kupletler, som afsjungas
på allmänt bekanta melodier.
VÅDLIG, a. 2. 4) Som sker genom tillfällig
olycka, ulan uppsåt. V. händelse. — 2) Farlig.
V-l förelag. — 5) (fam.) Förskräcklig,
förfärlig. Ell v-l urväder. Han dricker, så all del
dr v-l.
VÅDLIGEN, adv. Af våda. V. omkommen.
VÅFFELBAKARE, m. 5. En, som bakar
vålTlor.
VÅFFELBRUK, n. 5. Ställe, der våfflor bakas.
VÅFFELJERN, n. 5. Ett med långt skaft
förscdl köksredskap, hvarmed så kallade vålTlor
bakas, bestående af tvenne mol hvarandra passade
II.
jern, hvilka på insidan hafva små ömsom
fördjupade eller upphöjda rutor.
VÅFFERDAG. se Vårfrudag.
VÅFFERDAGSLÖK, m. 2. Se Gårdlök.
VÅFFLA, f. 4. (i äldre språket
Vaffla,l.Waf-fel) Elt slags tunt och lätt bakverk af hvetemjöl,
ägg, socker och mjölk. Jfr. Våffeljern.
VÅG, f. 2. I. 4) Mekaniskt verktyg, hvarmcd
kroppars vigt bestämmes, hufvudsakligen
beslående af tvenne delar, nämligen: Vågbalkcn eller
balansen, och Vågskålarna. Jfr. dessa ord. Se
äfv. Snällvåg, Bcsman, Pyndare.
Hydrosla-lisk V; en vanlig våg, men af större
noggrannhet, och som tjenar lill alt väga kroppar i
flytande ämnen, för att beslämma deras specifika
vigt. — 2) Se Våghus. Föra på v., se
Våg-föra. — Har sammansättningarna Kronovåg,
Slads-våg. — 3) (aslr.) V-en, ell af tecknen i
djurkretsen. — 4) Svängel framtill på cn vagn.
VÅG, f. 4. II. 4) Liksom cn ås upprest
förhöjning af valtnet i haf, sjö, flod o. s. v.,
uppdrifven af vinden lill större eller mindre
höjd. Hafvels v-or. Sjön går i höga v-or.
Skummande v-or. Bålen syntes ej i djupet
emellan vågorna. Drifva för vind och v., se
Vind. — 2) (fig.) Vågformig upphöjning.
Bänder, som gå i v-or. — 3) (fys.) Se Undulalion,
Vibrering.
VÄGA, v. n. 4. I. (föga brukl.) Gå i vågor.
VÄGA, v. a. 4. II. 4) Ulsäita för fara, för
äfventyr alt förloras. V. penningar på spel.
V. lifvel. V. lif och blod. V. en Irä/fning. —
Syn. Äfvcntyra. — 2) Djerfvas alt göra, säga,
ylira något. F. ell steg. F. en anhållan, cn
bön, en gissning, en tanke. — V. n. Djerfvas.
Jag v-r ej gå dit. Huru v-r ni tala så? V.
pa, våga; äfv. påkosla. V. derpå löst, försöka
äfventyrcl, försöka på vinst och förlust.
(Tale-sätl) F. vinna, v. lappa, ell. v. vinna, tappa
kan, vaga på vinst och förlust. — V. sig, v. r.
Har samma betydelse som Våga, djerfvas, drisla
sig. rnen brukas mest i förbindelse rncd parliklar,
t. ex.: V. sig fram, förbi, igenom, in, uli.
upp, &c., våga alt gå, komma fram, öcc. V. sig
fram med ell förslag, våga alt framställa &c.
V. sig i faror, våga alt inlåta sig i f. V. sig
in i en skog, våga all begifva sig in i cn skog.
V. er ej ul i kölden, våga ej all gå ut &c.
Hvem v-r sig dil? alt begifva sig dit? Han
har v-t sig för långt, vågat gå för långt. F.
dig ej all svara. — Syn. Djerfvas, Drisla,
Drista sig, Fördrista sig. Töras, Underslå sig, Taga
sig dristighclen, djerfhcten, Äfvcntyra. — V-d,
part. pass. Underkastad fara, äfventyr, förlust.
En v. drabbning. V-t ord. uttryck, nog djerft,
underkastadl äfventyrct alt ogillas.
VÄGARM, m. 2. Arm af en vågbalans.
VÅGATTEST, vå’gatlä’sst. m. 3. Skrifvel
betyg, som ifrån våghus afgifves, med uppgift af
en der vägd varas vigt.
VÅGBÅLK, m. 2. Öfre delen af en våg,
beslående af en likarmig häfstång, som hvilar på
och rörer sig omkring en på dess midl anbragt
tväregg, kallad medelcgg, och har vid båda
ändarna, på något afstånd ifrån denna, dylika
tväraxlar, för vågskålarnes anbringande, kallade
änd-eggar. — Syn. Balans, Vågbalans, Vågstång.
VÅG BALANS, vå‘gbalånngs, m. 3. Se
Våg-balk.
VÅGBRÄDDAD, a. 2. (bot.) Med vågigt böjd
kant.
VÅGBRÄDE, n. 4. F-n kallas de tvenne
brä-88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>