Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅM
något. A. af edgång. Med å. af inställelse.
Med å. att ersätta skadan.
ÅM, m. 2. (bot.) Se Ag.
ÅM, m. 2. Vålvarumått = 60 kannor.
ÅMINNELSE, åminnällse. f. 3. Minne af en
afliden person eller märklig händelse. Till å. af
hjelten har man rest en bildstod. »Görer det
till min å.» Glorvördig i å., se Glorvördig.
Högslsalig i å., säges i högtidlig stil om en
alliden kunglig person.
ÅMINNELSEDAG, m. 2. Dag, då minnet af
en person firas.
ÅMINNELSEFEST, m. 3. Se Minnesfest.
ÅMINNELSETAL, n. 5. Se Minnestal.
ÅMINNELSETECKEN, n. 5. Se
Vårdtecken.
ÅMNING, å’mninng. f. 2. Ett fartygs
djupgående i fot, som äro utmärkta med siffror eller
märken på för- och akterstäfven.
ÅMUN, å münn, m. 2. eller
ÅMYNNING, m. 2. Mynningen af en å.
ÅMÖJA. å’mÖja, f. 4. Se Åranunkel.
ÅNGA, f. 4. 4) En luftformig kropp, hvilken
ännu är synlig som rök, och af hvilken, vid en
bestämd värmegrad, blott en viss del kan
inrymmas inomo ett gifvet rum. Ångorna af kokande
vallen. A-n af brinnande svafvel, af stek.
Utdunsta skadliga, förpestade, giftiga ångor.
Vinets ångor omtöckna förståndet. — 2) Het
luft, som utgår ifrån ell ställe. Hel som å-n
ur en ugn. — 3) Lukt. Å-n af mat.
ÅNGA, v. n. o. impers. 4. 4) Gifva från sig
ångor, utdunsta. Sleken å-r så behagligt. — 2)
Lukta till följe af utgående ångor. Brännvinet
å-r från° hans mun. Del å-r godt ifrån
stekfatet. Å. upp, uppgå i ångor. — 3) Säges äfv.
impersonelt om het luft, som utgår ifrån ell
ställe. Det å-r så varmt ur kakelugnen. —
Ångande, n. 4.
ÅNGARE, m. S. Ångskepp. ångfartyg.
ÅNGBAD, n. 3. 4) (med.) Sjuka lemmars
uppvärmning genom ångan af varma läkemedel,
hvilken man låter uppstiga till dem. för att bringa
dem i svettning. — 2) (kem. o. farm.) Ångan af
kokande vatten, användt till en kropps upplösning;
äfv. sjelfva förrättningen dervid.
ÅNGBLEKE, n. 4. Blekning medelst lulångor,
ledda genom rör.
ÅNGBÅT, m. 2. Mindre ångfartyg. — Ss.
Å-sfart.
ÅNGER, å nng’r, rn. sing. 4) Sorg eller
ledsnad öfver en handling, som man sjelf erkänner
för orätt eller oklok. Känna å. nöfver något.
— 2) (teol.) Sorg öfver synden. Å. och ruelse.
En frätande å. Med mycken å. öfver sina
synder.
ÅNGERFRI, a. 2. neutr. — fritt. Fri för
ångrens känsla. Ell å-tl sinne.
ÅNGERFULL, a. 2. Full af ånger, djupt
ångrande. En å. syndare. Eli förkrossadl och
å-l h jer la.
ÅNGERKÖPT, a. 4. Som ångrar elt gjordt
köp. Vara å.
ÅNGERSÄD, m. sing. Säd, sorn ger ringa
ärinc. Hvele kallas på många orter för å.
ÅNGEST, å nngässt, m. sing. Hög grad af
fruktan för eller bekymmer öfver en förestående
eller hotande fara. Vara i stor å.
ÅNGESTFULL, å’nngässtfüll, a. 2. Retagen
af ångest.
ÅNGESTROP, n. 3., — SKRI, n 4. Rop, skri
af ångest.
ÅR 72»
ÅNGESTSVETT, m. sing. Svett, som utpressas
af ångest.
ÅNGFARTYG, n. 3. Fartyg, som forlskaffas
medelst ångmaskin.
ÅNGGEVÄR, å’nng-jevä’r, n. 5. Gevär,
in-rältadl för skjutning med hela vattenångor.
ÅNGKANON, –ön, m. 3. Kanon, inrättad
för skjutning med heta vattenångor.
ÅNGKOKNING. f. 2. Matens kokning öfver
helan vattenångor, i stället för i vatten.
ÅNGKRAFT, f. 3. Den drifkraft, som
uppkommer genom ångans ulvidgnings-förmåga.
ÅNGKRYMPA. v. a. 2. Se Dekatera.
ÅNGKRYMPNING, f. 2. Se Dekalering.
ÅNGKULA, f. 4. Se Eolipil.
ÅNGMASKIN, å’nngmaschi’n, m. 3. Maskin,
som genom ångan af kokande vatten sättes i
rörelse ocb begagnas all drifva fartyg, vagnar,
qvarnar, m. m.
ÅNGPANNA, f. 4. Panna, hvari vattnet
kokas, som utvecklar ångorna, hvilka sälla en
ångmaskin i rörelse.
ÅNGPRESS. m. 2. Press (t. ex. i
boktryckerier), som drifves med ånga.
ÅNGQVARN, f. 2. Qvarn, som drifves medelst
ångmaskin.
ÅNGRA, v. a. o. impers. 4. Känna ånger
öfver. Jag å-r del ell. del å-r mig. Å. sin möda.
Han å-r gerningen. Ni skall få å. del. Del
får han länge d. Jag å-r ingenting högre,
än alt jag ej gjorde del. — V. n. och Å. sig,
v. r. Känna ånger. Jag å-r, all jag ej gjort
det. Han å-r sig nu.
ÅNGSKEPP, n. 3. Skepp, som drifves medelst
ångmaskin.
ÅNGST, se Ångest.
ÅNGTUNNA. f. 4. Tunna för rotfrukters
kokning vid större brännerier. med tält slutande
lock, och i hvilken het vattenånga genom ett rör
inledes, samt vid bottnen försedd med ett hål för
massans uttagning.
ÅNGVAGN, m. 2. Genom en ångmaskin i
rörelse satt vagn.
ÅNGVÄRMNING, f. 2. Uppvärmning medelst
beta ångor.
ÅR, n. B. Relyder ursprungligen: Skörd, god
årsväxt, god afkastning. 4) Den tidrymd, inom
hvilken jorden en gång fulländar sitt lopp
omkring solen. Astronomiskt år, den noga
bestämda tidrymden, hvarunder delta lopp fullbordas,
eller 365 dagar. B timmar, 48 minuter. 48,oi«
sekunder. Borgerligt år, sådant det i kalendern
beräknas, d. v. s. i jemnt dagtal, eller i vanliga
år 36B dagar, i Skollår 366. Se f. ö. Solår,
Månår, Stjernår, Kalenderår. Kyrkoår. Tio
års lid. Förra å-et. Nästa å. Hvarje å.
Hvari annat, hvari tredje år. l å., delta år.
Å-el förut, föregående året. Å-et efler. följande
året. En gång om å-el, en gång hvarje år.
Hela å-el om ell. blott å-el om, under hela året.
Han lefver ej å-el om. ej ett år till. (Fam.)
Ål å-el, nästa år. Fram på å-et, längre fram
i år. Här om å-et, för några år sedan. A. ifrån
å , det ena året efter det andra, flera år efter
hvarandra. A. ut och å. in. oupphörligi i flera
år. Hur års? vid hvad lid på oåret ? Så års
som nu, vid denna tid på året. Årxens. gammal
genitiv, förekommer ännu i uttrycket Årsens lid.
se Årstid Del är så år sen s tid, dpi brukar
vara så vid denna lid på året. — 2) Säges äfven
med afseende på sammanfattningen af de
förändringar i naturen och menskliga lifvet, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
