Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bestämd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara bestämd till—besvärjelse
veten, beslutsam, tveklös, resolut, säker,
’oböjlig’, karsk, myndig 3, allvarlig 3
fastställd, beramad, föreskriven, orubblig,
självfallen, ovillkorlig, otvivelaktig, lagbunden,
konstant, oförgriplig (mening), (sin) beskärda
(del), (sina) randiga (skäl); oåterkallelig,
klubbad, (vard.) ’spikad’; [bestämd att dö]
vigd åt döden 4 eftertrycklig, uttrycklig,
tydlig, distinkt, kategorisk 5 se avgjord
under avgöra, absolut, utpräglad,
prononcerad; verklig, formlig, positiv, (ibl.) direkt
6 se koncis; tydlig, otvetydig, omisskännlig,
precis, exakt, distinkt, regelbunden,
markerad, konkret; särskild, speciell; egen, specifik
7 viss 8 (om pronomen) definit — vara
bestämd till 1 (om sak) vara beräknad 1. avsedd
1. ämnad för 2 (om person) vara danad till,
vara kallad 1. ämnad 1. destinerad till, vara
designerad till — bestämt (adv., även) 1
med (full) visshet, se säkert 2, på allvar, på
skärpen, med fast hand; uttryckligen 1.
uttryckligt; se alldeles 1 2 se förmodligen, jfr
sannerligen — bestämmande se ledande 1,
härskande, 2 avgörande
bestämmelse 1 stipulation, klausul, paragraf,
förordning, (tekn.) norm, rättesnöre,
kontrakt; [bestämmelser] (även) villkor,
dispositioner 2 se beslut, (i högre st.) skickelse,
(ödets) kast, (relig.) råd, (Guds) vilja, (filos.)
determination; kallelse, ändamål, uppgift,
(ibl.) användning; (livs)kall, mission,
levnadsbana 3 bestämmelseort,
destinationsort), mål
bestämning 1 bestämmande, fastställande,
konstaterande, utrönande (av begrepp),
determination 2 kännetecken, attribut,
egenskap
beständig 1 (motsats: ombytlig, varierande,
växlande) stadig, ståndaktig, ihärdig, fast,
trogen, trofast, beståndande, oförgänglig,
’odödlig’, orubblig; (be)stående, konstant,
stabil, reguljär, oföränderlig,
motståndskraftig (mot värme), (värme)-härdig, varaktig, jfr
solid 1 2 stadigvarande, ihållande, ihållig,
oavlåten, se oavbruten, jfr ständig 3 upprepad,
id(k)elig, oupphörlig — beständigt (adv.,
även) se alltid 1, jämt; (t. ex. om skruv; sitta)
för gott
bestänka överstänka, stänka ned (med),
stänka på, ’döpa’, (be)spruta, sprita, strila,
’duscha’, övergjuta (med), (sjö.) natta
(däcket)
bestört se häpen, förfärad, skräckslagen,
förstenad, altererad, (i)från sig, utom sig,
upprörd, chockerad, alarmerad, upphetsad,
förskräckt, uppskrämd, förvirrad 2, ’ställd’,
handfallen, bragt ur fattningen, perplex,
(ibl.) rådvill
bestörtning se häpnad; rådlöshet, förfäran,
förskräckelse, fasa, alarm, jfr förvirring
besudla 1. besuddla se fläcka, vanhelga; se
smutsa ned 1 — besudlad 1. besuddlad se
oskärad, smutsig, oren
besutten se rik 1
besvara 1 lämna 1. ge svar på, svara pä, (ibl.)
54
ta(ga) ställning till, genmäla; utreda, lösa;
bemöta, (söka) vederlägga, gendriva,
tillbakavisa 2 gengälda, återgälda, belöna,
’återge’, möta (våld med våld) — besvaras
(ibl.) finna genklang (för ngt hos ngn)
besvikelse se missräkning 2
besviken (motsats: nöjd, belåten)
desillusionerad, illusionslös; frustrerad; se snopen,
(vard.) lång i ansiktet 1. synen, dragen vid
näsan, lurad på konfekten, (stå där) med sin
tvättade hals; (ibl. nära) missbelåten, jfr
missnöjd
besvär 1 obehag, olägenhet, (åld.) olämpor;
svårighet, besvärligheter, strapatser 2 omak,
1 möda, arbete, bestyr, knog, slit, släp, stök,
(utan) omgång, (vard.) kneg, sjå, traggel;
(huvud)bry, bryderi, förargelse, motgång(ar),
motigheter, tråkigheter, vedervärdigheter,
bråk 3, förtret(ligheter), krångel, (vard.)
mackel, trubbel 3 (jur.) tunga, last, servitut,
onus; (anföra) klagomål 1. klagan, (lämna in)
överklagande 1. klagoskrift, missnöje, vad,
appell — göra sig besvär sc besvära sig 1, jfr
2 sträva — göra sig onödigt besvär anstränga
sig till ingen nytta, bränna sina kol förgäves,
gå över ån efter vatten — orsaka 1. vålla 1.
ställa till besvär se besvära 1, 1 bråka 3,
krångla 1 — vara till besvär vara till hinders
1. olägenhet, vara en black om foten, vara en
börda (för), falla 1. ligga till last, vara i
vägen, vara hinderlig, besvära 1
besvära 1 ställa till 1. orsaka 1. vålla 1.
tillskynda (ngn) obehag 1. omak 1. besvär,
bereda svårigheter 1. olägenheter, (får jag)
be(dja) (om); se hindra 3, hänga sig på,
genera, tränga sig på, störa; trötta, fresta
på1; falla (ngn) besvärlig, vara till besvär;
ansätta, ’antasta’, ’belägra’, bestorma,
omaka, anfäkta, hemsöka, ’förfölja’, plåga, pina;
se tvinga på 2 (jur., om inteckning)
betunga, belasta, åligga, gravera — besvära
sig 1 anstränga sig, göra sig besvär 1.
omak, omaka sig, ha all möda ospard,
2 sträva, befatta sig (med), bekymra sig 2,
åta(ga) sig, blanda sig i 2 se beklaga sig
(över); (jur.) anföra klagomål 1. besvär,
(över)klaga, vädja (till högre myndighet);
(ibl.) kverulera — besvärad 1 tvungen, se
generad, osäker 2 2 (om andhämtning)
försvårad, ’tung’; (bildl.) tyngd, plågad 3 (jur.)
belastad (med); behäftad (med); bekajad
(med) — besvärande 1 se besvärlig, störande,
tryckande (värme), svår, generande, pinsam;
påträngande, hindrande 2 (motsats:
förmildrande) se allvarlig 3
besvärja 1 edligen bekräfta, gå ed på, se
under 2 ed; edfästa 2 uttala besvärjelser,
’läsa över’; (genom besvärjelser) utdriva m 1.
fördriva 1. förjaga 1. betvinga (onda andar);
frammana, uppkalla, frambesvärja 3
högtidligt 1. ivrigt uppmana, anropa,
bestorma, bönfalla, tigga, söka beveka
besvärjelse besvärjande, (ibl.) exorcism, se
trolldom, andebesvärjelse, frammanande (av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
