Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rytmisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rytmisk—rådig
citet, regelmässighet, regelbunden växling
(i musik 1. dikt), verstakt
rytmisk taktmässig, taktfast, taktsträng,
regelbunden, (väl 1. regelbundet) avmätt, (ibl.)
metrisk, (vard.) svängig (melodi)
ryttare (en) man till häst, jfr kavallerist, (ibl.)
jockej, konstberidare, voltigör; cykelryttare,
cyklist; kortryttare (i kortsystem),
anvisningsmärke, (tekn.) löpare; (i plur.) se
kavalleri
rytteri se kavalleri
1 rå (subst.) rågång, rågata, råmärke(n),
rå-linje, råstenar, rör, rös(e) 1. rösen,
gränsmärke^), (ibl.) ägogräns, (ägo)område,
gränsområde; skiljemärke, skiljegräns, se
gräns 1
2 rå (subst.) skogsrå, (skogs)nymf,
(skogs)-snuva, (i vitter st.) nuva, vittra 1. vitra;
gnom, troll, siren
3 rå (adj.) 1 (om sak 1. vara) okokt, ostekt,
ogräddad, gravad (strömming), (ibl.) ojäst;
ej renad, oraffinerad; ej förarbetad,
oarbetad, obearbetad, oförädlad, oberedd, oslipad,
opolerad, ohuggen, otuktad (sten), skrovlig
(yta), obehandlad, oputsad, sträv, grov; sur
(ved) 2 (om klimat 1. luft, motsats: blid)
råkall, (kall)fuktig, gråkall, ruskig, hård o.
ohälsosam, omild 3 (om person) obildad,
okultiverad, okunnig, (vard.) rudis; rustik;
vild, primitiv, barbarisk 4 (motsats: human)
se grov 9, smaklös, skamlös, simpel,
busaktig, busig, råbarkad, hårdbarkad,
gudsförgäten (sälle), oförsynt, knölig, se 2 gemen 1,
brutal, oanständig
4 rå (v.) se 1 råda 1, orka, (ibl.) duga (till) —
rå sig själv själv bestämma över sina
handlingar, vara oberoende (av andra), vara
full-myndig, vara sin egen herre, rå om sig
själv, kunna använda sin tid som man
behagar, disponera sin tid; (få) vara för sig
själv 1. ostörd — rå för (inte kunna) hjälpa,
vara orsak 1. skuld till, vara ansvarig för,
vålla, bära ansvaret 1. skulden; [det rår han
inte för] det kan han inte hjälpa, det är
inte hans fel, det beror inte på honom —
rå med orka med, orka, förmå 1, kunna bära
1. lyfta 1. hantera 1. äta; (lyckas) bemästra;
ha krafter nog för, uthärda, tåla; tillåta,
tillstädja — rå om se 2 äga — rå på vara
överlägsen 1. övermäktig, vara starkare än
(ngn), kunna ge stryk 1. klå upp 1. prygla,
besegra, slå, övervinna, bemästra, betvinga,
kuva, få bukt med, övermanna
råbarkad 1 (om hud) obarkad 2 (bildl.)
okänslig, hårdbarkad 3 hårdför, se 3 rå i,
grov 9 — vara råbarkad ogenerat tillåta sig
vad som helst; [han är råbarkad] honom biter
ingenting på
råd 1 maning, uppmaning, anvisning, besked,
ordination, tips, ’vink’, ’recept’, vägledning,
varning, avrådan; (på) inrådan 1. tillrådan
1. tillstyrkan (av); (taga) lärdom (av)
2 (Guds) vilja, bestämmelse, plan, avsikt,
beslut, rådslut, rådslag 3 rådslag,
rådplägning, överläggning 4 rådgivande församling,
rådsförsamling, konsilium; (om ryska förh.)
sovjet; (ibl. nära) nämnd 5 [-råd]
rådsperson, rådsmedlem; [riksråd, regeringsråd,
hovrättsråd, bergsråd etc.] 6 utväg, hjälp
(ur ngt), möjlighet(er), (ibl.) bot(e-medel) 7
penningtillgångar, (gott om) pengar (till),
penningmedel, ekonomisk möjlighet,
(ekonomisk) ryggrad 1. bärkraft, resurs(er) —
fråga 1. taga 1. ta till råds se rådfråga -—•
ge råd se 2 råda — gemensamt råd se
samråd — ha råd till (kunna) åstadkomma 1.
komma ut med — lägga råd se rådgöra,
samråda — råd och dåd (i 1. med) ord och
gärning — söka råd hos se rådfråga, (ibl.)
anförtro sig åt — veta råd för se komma
till rätta med 2, jfr finna sig till rätta —
veta sig ingen råd vara villrådig
1 råda l rå, ha makten, styra, härska 1,
(äga att) befalla, bestämma 1, förfoga (över);
vara den starkare 1. styrande, ha övertaget,
ligga över, ha ledningen, ha mest att säga
(till om) 2 se härska 2, (ibl.) pågå —
rådande 1 nuvarande, pågående, existerande,
bestående, närvarande, förefintlig,
förhandenvarande, aktuell 2 (allmänt) gällande,
(för)härskande, dominerande, utbredd, i
allmänt bruk varande, bruklig, gängse, allmän,
(sed)vanlig, (in)rotad, jfr hävdvunnen — de
rådande de maktägande 1. styrande,
’överheten’ — råda över se behärska 1, 2 äga
2 råda ge (ett) råd, tillråda, rekommendera,
tala för, tillstyrka; ge (hand)ledning 1.
anvisningar, instruera, mana, uppmana —
råda bot på 1. för avhjälpa, se vidare under bot
rådbråka 1 sönderbråka, krossa (armar o.
ben), lemlästa, martera, tortera, massakrera,
misshandla, mörbulta, illa tilltyga, öva våld
mot, deformera, stympa 2 (om språk)
(förvränga, förvrida, ’misshandla’, malträtera 3
bråka 1. bry 1. anstränga (sin hjärna)
rådfråga fråga 1. ta(ga) till råds, be om råd,
begära råd av, söka 1. (in)hämta råd hos,
rådföra sig med, jfr rådgöra, gå till, gå
tillbaka till, (hän)vända sig till, ’höra’ (med),
fråga hos, förhöra sig (om) hos, höra sig för,
anlita, konsultera
rådgivande konsulterande, konsultativ
rådgivare vägledare, vägvisare, handledare,
mentor, förmyndare, konsulent, smakråd,
(manuskript- 1. bok- 1. pjäs- 1.
film)bedö-mare, lektor, lektris; konsult, konsulterande
(ingenjör); homme d’affaires, juridiskt
biträde; (i plur., ibl.) hjärntrust
rådgivning upplysning, handledning
rådgöra överlägga, förhandla, konferera,
rådslå, rådpläga, lägga råd, (i högre st.)
råd-lägga; diskutera, resonera, (vard.) ’dividera’;
gå till råds (med varandra), rådföra sig
(med), dryfta en fråga (med), (ibl.) samråda,
slå sina kloka huvuden ihop, hålla
familjeråd; anförtro sig (åt), jfr rådfråga
rådhusrätt (åld.) rådstu(vu)rätt; (numera)
tingsrätt
rådig rådsnar, snarfyndig, fyndig 1, beslutsam,
(ibl.) rådvis, rådklok — vara rådig lätt finna
515
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
