- Project Runeberg -  Om ordlekar /
68

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om s. k. subjektlösa satser i svenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de subjektlösa, i vilka den talande alls icke tänker på något
subjekt.

Vi hava slutligen i svenskan en mängd satser, i vilka det
kan anses blott på förhand peka till det verkliga subjektet,
som för eftertryckets eller tydlighetens skull kommer efteråt;
t. ex.: Det går en frestare igenom livet, Tegnér.
Och det roptes av röster till tusendetal: »Hurra för vår tappre
gen’ral!»
Runeberg. I dessa satser tjänstgör det s. k.
»skenbara» subjektet det som ett slags determinativpronomen.
En närmare redogörelse för dessa satser och deras beröringar
med subjektlösa, tillåter oss icke omfånget för denna
uppsats att här meddela; men vi få dock tillfälle att giva akt
på några av de viktigaste beröringspunkterna, under det vi
taga kännedom om de subjektlösa satsernas olika arter.

*



Indelningen av de subjektlösa satserna i svenskan kan
göras antingen efter predikatets formellt-grammatiska
beskaffenhet eller ock efter predikatets betydelse.

Den sistnämnda indelningsgrunden, betydelsen, är den,
som möjliggör den naturligaste grupperingen och som giver
oss den klaraste inblicken i dessa satsers egendomliga väsen.
Men fastän vi alltså vid närmare prövning av materialet böra
ordna det efter betydelsen, kunna vi likväl icke lämna det
sätt, varpå predikatsverbet formellt taget uppträder, alldeles
obeaktat, ty detta företer några språkhistoriskt märkliga växlingar.

Med avseende på sin form kan predikatet utgöras av:

1:o verb i aktiv form med objekt;
2:o verb i aktiv form utan objekt;
3:o verb i passiv form, vare sig (den ursprungliga
reflexiva) formen på s eller den medelst hjälpverben
bliva, varda eller vara omskrivna;
4:o verb i reflexiv form (d. v. s. verb i aktiv form
åtföljt av reflexivt pronomen) samt slutligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free