Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om s. k. subjektlösa satser i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5:o verben vara, bliva eller varda, åtföljda av adjektiv
eller substantiv.
Den första av dessa klasser, den, som utmärkes av aktivt
verb med objekt, hade i äldre nordiskt språk ganska betydlig
omfattning; särskilt i de fornisländska sagorna är den
täta förekomsten av subjektlös sats med objekt mycket påfallande;
med avseende på dessa sagor har norrmannen William
Nygaard behandlat företeelsen i en liten uppsats av
år 1889. Vad nysvenskan angår, kan konstruktionssättet på
det hela anses vara övergivet. Fornsvenskans mik lenkter,
mik drömde, hava utbytts mot jag längtar, jag drömde o. s. v.
i en mängd andra fall. De i vår kyrkobibel kvarstående
mig törstar, då hungrade honom m. fl. kännas nu som
föråldrade. I fornhärmande språk, t. ex. Tegnérs Fritiofs
saga, brukas stundom mig lyster, men helst med en följande
infinitiv, vilken efter nysvensk uppfattning snarast bör gälla
såsom subjekt. Enstaka uttryck med verkligt objekt kunna
visserligen ännu anträffas, t. ex.: Det kväljer mig (d. v. s. »jag
har kväljningar»), det tar aldrig slut på visorna m. fl. Men
i många fall, där man tror sig finna ett objekt till subjektlöst
predikat, t. ex.: Det lutar tio i tornet, det luktar reseda, det
osar biffstek, visar sig denna satsdel vara en s. k. innehållsackusativ,
ett slags adverbial. Ett sådant har man måhända
också uti: Det regnade en duktig skur och det regnade myror;
tyskan har i dylika fall ackusativ, fornisländskan hade dativ
(eller egentligen instrumentalis); svenskar torde numera vara
mest benägna att uppfatta det tillagda substantivet såsom
verkligt subjekt.
Om de övriga klasserna behöver här ej anmärkas annat,
an att även den andra klassen (aktivt verb utan objekt), såsom
längre fram skall påpekas, i nyare tid gjort vissa förluster,
samt att den fjärde klassen (där verbet har reflexiv
form) röjer starka inflytelser från det tyska språkbruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
