- Project Runeberg -  Om ordlekar /
70

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om s. k. subjektlösa satser i svenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Betrakta vi nu de subjektlösa satserna med avseende på
deras betydelse, så kunna vi ibland dem urskilja en
mindre grupp, vilken uttrycker sådan verksamhet, att den
snarast måste antagas härröra från ett levande väsen, som
åtminstone till viss grad handlar avsiktligt; vad eller vem
detta väsen är, lämnas emellertid alldeles oavgjort.

Den övriga, större delen av de subjektlösa satserna
uttrycker ett tillstånd eller en tilldragelse, stundom ock ett slags
verksamhet, men verksamheten kan då icke tänkas vara en
yttring av ett levande väsens avsiktliga ingripande, utan
framträder såsom härrörande från någon obekant kraft, som
icke nämnes. I båda grupperna är det naturligtvis predikatet,
som ensamt tilldrager sig uppmärksamheten.

Den sistnämnda, större gruppen (från vilken all tanke
på levande väsens avsiktliga verksamhet är utesluten) är den
mest typiska och ursprungliga samt bör därför behandlas
först.

Inom denna grupp äro de satser äldst, som utsäga enklare
sinnesintryck
, iakttaganden av särskilda
företeelser i den omgivande naturen eller i människans egen kropp;
med dessa satser sammanhänga mycket nära de, som angiva
själens känslor eller drifter, eller t. o. m. förståndsakter;
sammanhanget beror därpå, att känslan eller insikten
ursprungligen uppfattats som något utifrån kommande och
människans inre jag såsom passivt.

Bland de satser, som skildra naturföreteelser, kunna vi
märka uttryck för ljus och mörker t. ex. det blixtrar (och det
ovanligare det ljungar), det ljusnar, det klarnar, det mulnar,
det skymmer, det mörknar;
eller med hjälpverb: det är eller
det blir ljust, mörkt o. s. v.

I Fritiofs saga säger Tegnér om en hägring i
aftonrodnaden: Det skimrar över och det skimrar under, och om
Balderstemplets brand: Högt det mot himlen blossar.
eldsken tänker man ock vid uttrycken det glimmar under
askan, det gnistrar av hjulen, det lyser genom springan
o. s.
v. Säger man det brinner i kakelugnen, så åsyftar man nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free