Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liv och levnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som tillryggalagts. I nära sammanhang med levnadsålder
tyckes levnadsår stå, i synnerhet när det brukas i plural.
Men så ha vi den gamla sammansättningen livsdagar
(t. ex. »i alla mina livsdagar»), som nog i allmänhet betyder
»(hela) den tid, livet räcker». Hur skall det då förklaras,
att vi jämte livsdagar ha både singularen levnadsdag och
pluralen levnadsdagar (t. ex. i psalmen 451: »Mina levnadsdagar
stupa mot det stilla målet ner»)? Jag tänker mig, att
entalsformen levnadsdag (åtm. huvudsakligen) beror på den
vanliga jämförelsen mellan en människas levnad i dess skiften
och dagen med dess växlingar; detta torde styrkas av
sammansättningarna levnadsafton, levnadskväil. Flertalsformen
levnadsdagar kunde ju i poesi framkallas av metriska
skäl (då den är en stavelse längre än livsdagar), men kan
också helt enkelt vara liktydig med »(min) levnads dagar».
Svårare att utreda synes mig följande grupp av sammansättningar.
Det heter livsuppgift, men levnadsmål. Orden tyckas ju
vara ungefär liktydiga. Kanske skall likväl en grundligare
undersökning av deras historia visa, att man vid levnadsmål
ursprungligen har tänkt på slutpunkten i kedjan av handlingar
och händelser (alltså i en »levnad»), medan man i det sannolikt
yngre ordet livsuppgift betraktat individens verksamhetstid
som en enhet. Det sist nämnda betraktelsesättet ligger väl
också till grund för valet av liv i livsverksamhet och livsgärning,
av vilka det senare är en ganska ny efterbildning av danskan.
Att levnads- (icke livs-) nyttjas i levnadsvett och levnadsvishet,
synes vara alldeles i sin ordning, ty båda orden
syfta ju på rön om människotillvarons skiftande faser och
sådana röns användning i mänskliga mellanhavanden. För
övrigt kan levnadsvett i någon mån gälla som försvenskning
av det franska savoir vivre och även därför nära ansluta
sig till verbet leva. Likaså har man nog bildat levnadsvishet
efter det tyska Lebensweisheit och omedvetet gjort det
så likaljudande med detta som möjligt. På tal om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
