Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigrid Storråda och Brynhild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syster till den man, som hjältinnan äktar; genom att intala
sin make, att denne blivit kränkt, uppeggar hjältinnan honom
till överfallet på hjälten; och när hjälten fallit offer för
försåtet, skildras hans änkas sorg på liknande sätt.
Jag vill inte medge, att likheterna äro så överväldigande,
som Boer menar. Särskilt lägger jag vikt därpå, att
hos Brynhild kärleken till Sigurd är så stor, att hon följer honom
i döden, medan Sigrid handlar endast av sårad stolthet;
dessutom är det väl ej utan betydelse, att Sigrid, när hon
inträder i berättelsen, redan varit gift i åtskilliga år och har
en son, som kan bistå henne vid hämnden, medan däremot
Brynhild är en ungmö. Men ganska stora äro likheterna
ändå onekligen.
Vi skola nu något närmare tillse, hur Boer tänker sig
förbindelserna mellan Sigrids historia och dikternas uppgifter
om Brynhild.
Det är Snorre Sturluson, som i sin »Heimskringla»
(skriven omkring år 1230) först meddelar en klar och väl
motiverad redogörelse för Sigrids ingripande i Olav Tryggvasons
öden. De huvudsakliga dragen av berättelsen finnas
dock redan hos hans närmaste föregångare, tidigast i Udd
munks saga om Olav Tryggvason (från 1180- eller 1190-talet).
Sannolikt har väl Boer rätt i sin förmodan, att en
muntlig, folklig tradition bildat sig redan kort tid efter
Svolderslaget (år 1000), och att denna tradition – med eller
utan grund – härlett de politiska händelserna ur personliga
motiv hos de nordiska konungahusens medlemmar. Det är
ju också rimligt, att denna muntliga tradition antingen från
början splittrat sig efter olika uppfattningar eller ock småningom
differentierat sig i olika riktningar, samt att skiljaktigheterna
i de skrivna historiska källorna bero därpå, att
olika former av traditionen stått till de särskilda författarnas
förfogande. För min del skulle jag vilja göra gällande, att
under sådana omständigheter, när händelser från år 1000
och de närmast föregående åren varit i muntlig tradition tillgängliga
för författare i slutet av 1100- och i början av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
