- Project Runeberg -  Ord och Bild / Första årgången. 1892 /
138

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur - Emilie Flygare-Carlén. Några små utkast och minnen. Af Birger Schöldström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LITTERATUR.



<biEmilie Flygare-Carlén.</bi<bNågra små utkast och minnen.
Emilie Flygare-Carlén.
Några små utkast och minnen.



»Ett tidehvarf, som flyr!» Med denna den
finske skaldens slutreplik i hans
allbekanta skådespel har man kunnat möta den
underrättelse, som i dessa dagar ilat öfver hela
den bildade världen: att den svenska kvinna,
hvars litterära alster och rykte gått vidast
ut öfver Sveriges gränser, numera tillhör
minnenas område.

Topelius afser tredje Gustafs tidehvarf;
jag menar Karl Johans. Ty det var medan
den gamle hjältekonungen ännu satt på
Sveriges tron som den 30-åriga »fru F.» först
framträdde på den litterära arenan, och det
verk, som för alltid fastslagit hennes namn i
den svenska odlingens häfder, på samma
gång det grundlade hennes världsrykte,
»Rosen på Tistelön», framkom samtidigt med
Karl XIV Johans regeringsjubileum. Emilie
Flygare-Carlén tillhör Karl Johans tidehvarf,
lika väl som Sofie von Knorring, Fredrika
Bremer, Crusenstolpe och Almqvist.

*     *
*



Det offentliga ordets organ hafva så
fullständigt och så uttömmande behandlat den
stora författarinnans lefnadshändelser och
betydelsen af hennes lifsgärning, att jag ser mig
befriad från förbindelsen att inför denna

tidskrifts läsekrets framlägga några vidlyftiga
biografiska underrättelser om författarinnan
till »Rosen på Tistelön»,. »Enslingen på
Jo-hannisskäret», »Pål Varning», »Ett
köpmanshus i skärgården» och »Skuggspel». Men
växlande hafva de bilder varit, hvilka dragit
förbi den åldrigas inre syn under hennes sista
jordiska ögonblick: — barndomens dagar,
då hon ensam, omgifven af blott för hennes
fantasi existerande hemlighetsfulla väsen, —
små underbara flickebarn, hvilka, såsom hon
själf härom året omtalade för den, som
skrifver detta, ännu då och då framskymtade och
talade till henne i skymningsstunderna —
lekte i de mörka sjöbodarna bland trossar
och kablar, gamla galjonbilder, tomma
silltunnor och snusfjärdingar och andra
härligheter, eller då hon om aftnarna, hart
när andlös at" häpnad och uppmärksamhet,
satt i bodkammaren och lyssnade till alla
de trollska äfventyr från hafvets rike, hvilka
skutskepparne och fiskargubbarne visste tälja;
och så dessa resor med den älskade gamle
fadern ombord å snällseglande båten »Kulten»,
resor i frisk bris öfver solglittrande
vågtoppar eller 1 storm mellan svarta
afgrundsdjup, dessa färder, under hvilka hon i grund
och botten lärde känna det folk, hvars
skild-rerska hon sedan skulle blifva, just sådant
det, i växlande sorg och glädje, lefver sitt
lif å västkusten eller å de böljor, som skölja
dess stränder; och sedan flyttningen därifrån
högt upp på landbacken, ända långt in i
Småland, där den unga makan och modern
tillbragte sitt första, korta äktenskap; därpå
åter till hembygden att upplefva en tid
med öfvervägande skuggor och sorger; och
därifrån till nya scener: till hufvudstadens värld,
till de älskvärda, de snillrika och trofasta
vännerna kring Aganippes källa, till den
hederlige Thomson, till den andra kullerstolen,
till den ende sonens graf; till ett långt
litterärt lifs sträfvanden, små motgångar och
lysande, världsomfattande triumfer; och till
sist, för visso, i tankarna åter till hembygdens
kust.

*     *
*



Emilie Flygare-Carléns förnämsta betydelse
— därom torde man väl redan nu vara
tämligen ense — inom litteraturen ligger i
hennes skildringar från hafvet och skärgården,
närmast Kattegatt och Bohusläns skärgård, och
det är i dessa hon kommer att lefva under
kommande åldrar, huru än smakriktningarna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free