Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På fattigauktion. Af Jac. Ahrenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp, huru mycket begäres?
Gästgifva-ren sade, för att icke väcka sin
motståndare, med lågmäld röst 60 mark. Första
gången 60 mark, bjuder ingen mindre,
andra gången 60 mark, tredje gängen,
och han höjde på rösten och höll upp
ett ögonblick. Skräddaren stod som på
nålar. Nu vaknade Vahva Matti af
tystnaden, såg omkring sig, såg på gossen,
som blek och upprörd stod främst i
raden. »Pojken där», sade han, i det han
hastigt gick öfver golfvet, så att tiljorna
gungade, »den tager jag — för
ingenting. Slå i bordet, brofogde!»
»För ingenting», skrek gästgifvaren,
»han är galen, han är full, jag har haft
pojken i två år, hållit honom i
folkskolan, födt honom och klädt honom
och, och — —■.»
»Var tyst, gästgifvare», sade prästen,
»om födan och kläderna vill jag inte tvista
med dig, de äro betalda, och de kunde
vara bättre, men si hvad folkskolan
beträffar, så nog är det jag, som tvingat dig
att sända gossen dit.»
Och vänd till jätten tillade han
leende: »Hvad skall Matti Kommonen med
pojken, du har ju barn nog, nästan alla
fullvuxna, du flyttar för vintern bort i
villande skogen, blir björnens hyresgäst
och vargens rumskamrat.»
Matti stod kavat vid bordet. »Månne
han inte skall bli till någon nytta? Han
skall kunna både skrifva och räkna, sägs
det.» I detsamma fick han syn på
gästgifvaren som stod där som en lefvande
fråga. »Inte ska gästgifvaren säga, att jag
är full, när jag druckit hans egen rom,
jag är litet glad, det är jag, men för
öfrigt gå nog brofogöen och Veikkalin
i borgen för mig, eller huru?»
>Ja visst», svarade de båda tillfrågade,
saken var klar, inga invändningar kunde
med fog numera göras.
% %
a
När klockan led mot 9, kom Matti
klifvande hemät i höstmörkret med sin
nyförvärvade pojke. Det hade gått upp för
honom, att han måhända gjort en dumhet,
ehuru han icke rätt visste hvari den
bestod. Att hans hustru nog skulle taga
reda på den och räkna ut hvad pojken
kostade och hvad han var värd, därom
tviflade han intet ögonblick, han hade
ett blindt förtroende för hennes goda
hufvud. Tänk, om hon skulle ha lagt
sig, men så väl var det nog inte. Och,
som en brottslig skolpojke kom han
långsamt tågande hemåt. Omsider nådde
han sin stuga, öppnade dörren varsamt,
böjde sig krokig och steg in. Han drog
ett andetag af lättnad, hustrun var icke
hemma, räkenskapens dag var
uppskjuten. Se så där ja, lägg dig nu, kryp till
kojs där och somna så fort du kan. Tio
minuter därefter låg gossen på en
får-skinnspäls på bänken i ljufvaste slummer.
Borta voro de nu alla skräddarens
smutsiga barn, skriket och den knarrande
vaggan hade tystnat, ban fick sofva sin
natt i ro, det dådlösa lifvet vid
skräddarens bord med nål och vax, med tråd
och sax var förbi. Han drömde om
bättre tider, en ny dag randades med
ett friskt lif i den fria skogen. Där
skulle han vid sidan af Vahva Matti,
bygdens starkaste man, gillra räfvar och
snara ripor, jaga på skidor och strida
om björnens päls och vargens fäll, så
att den hvita snön yrde upp under de
mörka furorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
