Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från Norrtullsgatan. Af Hugo Tigerschiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fimn f)om?fullsgafan.
^framför sista krogen
håller Svarten trogen
för sin släde spänd,
hör från närmsta gränd
sotarpojken hvissla — visan känd;
Vrider i förbidan
hufvudet åt sidan,
känner sorgen svår:
Se, på slädens bår
svept i blommig schal en kista står.
Schalen bredd däröfver
mor ej mer behöfver.
Hon, som ofta bjöd
Svarten hårdkaksbröd,
Kajsa-mor i Berga nu är död.
Tyst och tomt och fruset
väntar gubben huset.
Innan det bär hem,
skall han ha en »kläm»
in på krogen numro femtifem.
Graföl han skall hålla,
som vill afund vålla.
Liktal skall hon få —
tar en sup därpå —
fyra psalmer och prestafver två.
Ingenting får brista,
köpt en Stockholmskista,
klart af första klass,
svart, på lejontass,
fransar, silfverplåt och annan stass.
Bränvin utan finter,
kaka med korinter,
både gris och gås,
äppelmos och sås —
re’n i tanken smörjer han sitt krås.
Tuggande på biten,
tar ännu en liten. —
Framför denna krog
Svarten väntat nog —
solen sjunker bakom Solna skog.
Medan gubben slarfvar,
tvenne muntra sparfvar
tjena där som bäst
klockare och präst,
Svarten ensam är begrafningsgäst.
Klockarn nu i halmen
tar upp första psalmen,
och från kistans krön
håller prästen bön,
talande om lifvets sirid och lön.
Orden hjärtligt menta
äro väl förtjenta.
Svarten gläds däråt,
och på kistans plåt
smälter mars-snön nu i. stilla gråt.
Ut nu gubben vankar
med ett bränvinsankar;
fast han blef fördröjd,
är åt resan nöjd,
står fundersam öfver kistan böjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
