Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - I skogen. Af Hugo Gyllander. Akvarell af Anna Boberg f. Scholander. Träsnitt af Gunnar Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 skogen.
et var en sommardag för länga sedan.
Men när det var, det kan jag icke säga,
och hvar det var, jag glömt — ty många
somrar
ha grönskat sedan dess, och många lögner
ha vandrat öfver jorden, många eder
ha brutits, många honungssöta löjen
förbytts i grin, och många spadtag mylla
ha kastats öfver kransbehöljda kistor.
Det var en sommardag för länge sedan.
Jag låg i skogen, i den djupa skogen,
och hvilade mitt öga och mitt öra
från mänskovimmel och från mänskoröster.
Långt bort i fjärran susade det sakta,
och fram drog vinden mellan höga tallar.
Först lät det som en hviskning uti drömmen,
så lät det som en ßickas sakta tissel,
och sist så starkt som jättelungors andning.
Då böjdes grenar ofvanför mitt hufvud,
och stammar sviktade, och barren gledo
i hopar ned. Men solens strålar föllo
i lika ymnighet och värmde marken,
där ljung och mossa streclo med hvarandra
och enarne om knappa, goda safter.
I SKOGEN. Akvarell af Anna Boberg f. Scholander. Träsnitt af Gunnar Forssell.
Högtidligt sträckte tcdlen sina grenar
mot blåa rymden, som i bön försjunken,
i ständig bön om sol och ljumma vindar.
Men vid dess fötter hukadt låg ett stenblock
och stekte lafklädd rygg i drömlös dvala
se’n många tusental af år tillbaka.
Och ingen af dem aktade på myggen,
som dansade sin sommardans i solen,
sin korta sommardans. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
