Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om arabernas uppror i öfre Kongo och de senaste händelserna därstädes. Af P. Möller. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
011 arabernas uppror i öfre kongo.
179
orsakerna* till det nu utbrutna
arabupproret.
Vid Delcommunes framkomst till
Tanganika var Albertville belägradt af
fientliga araber, som intagit ett befäst
läger ej långt från stationen, hvilken
härigenom afstängdes från alla
landkommunikationer och började lida brist
på födoämnen. För att hjälpa
Jacques beger sig Delcommune, förstärkt
med 20 man från Joubert, till Albertville.
Tillsammans med Albertvilles
besättning kunde nu åstadkommas en styrka
af 500 man, och med denna anföllos nu
araberna, hvilka dock tillbakaslogo
anfallet. Detta tillskrifves Jacques’ och
Jouberts dåliga soldater, som äro
infödingar från dessa trakter och sprungo
som harar, det första araberna visade
sig.
Belägringen af arabernas ställning
hade pågått hela dagen tills mot
kvällen; 16,000 skott hade under dagen
afskjutits, och fienden, som hade
förskan-sat sig bakom sina starka skottvallar
led svårt af törst. Araberna hade
redan hissat ned sin flagga, och allt tydde
på att de ämnade utrymma platsen.
Emellertid blef nu en af Jacques’ förmän
sårad, och då samtidigt några araber
lämnade förskansningarne — för att fly
— togs detta som ett motanfall och
förorsakade en allmän panik bland Jacques’
soldater, som hals öfver hufvud, trots
alla hotelser, flydde. Hade de hållit sig
en kvart längre, hade araberna
öfvergifvit sitt läger, nu däremot stannade
de kvar, och europeernas ställning vid
Tanganika blef ytterligare försämrad.
Det är sorgligt, att ett företag af
anti-slavist-missionens natur skall leda till
utgjutandet af ännu mera blod. Anti-
* Kapten Jacques lär äfven på uppdrag af
Kongostaten och för dess räkning hafva lagt skatt på
arabernas elfenbenshandel — ett ytterligare skäl till
stridigheter.
slavist-sällskapets humanistiska
sträfvanden förtjäna helt visst att understödjas,
men på villkor att de handhafvas med
försiktighet och ej kompromettera den
ställning, de hvita redan vunnit i
Cen-tral-Afrika.
Det är från Albertville som
Delcommune skrifvit sin sista rapport daterad
den 15 September 1892. Han hade för
afsikt att härifrån begifva sig väster ut
mot Kongo. I Februari innevarande
år anlände den glädjande underrättelsen,
att Delcommune med återstoden af sin
expedition lyckligt återkommit till
Stan-ley-pool, och den 16 April firades
högtidligen i Bruxelles hans och hans
följeslagares hemkomst. Vid detta tillfälle
präglades en medalj till åminnelse af
Katangaexpeditionen, ett exemplar häraf
är tillställdt kapten Håkansons
släktingar.
Vi öfvergå nu till Hodisters expedition,
om hvars olyckliga öden tidningsnotiser
och telegram då och då under förra året
haft att förtälja nyheter. A. Hodister
lämnade med sin expedition Europa på
hösten 1891. Han hade en flerårig
erfarenhet från Kongo och hade äfven
besökt araberna därstädes och med dem
ingått vänskapsförbund samt förberedt
kommande handelsförbindelser.
Expeditionen följde Kongo uppefter och
befann sig den 11 Mars 1892 med ej
mindre än 17 europeer i arablägret vid
Isangi vid Lomamis utflöde i Kongo.
Vid en blick på kartan öfver dessa
trakter se vi, att Lomami och Lualaba
(öfre Kongo) löpa parallelt och på föga
afstånd från hvarandra. Hodister hade
nu för afsikt att bilda handelsfaktorier
utefter såväl Lomami som Lualaba. Som
dessa trakter redan förut voro
ockuperade af araberna, hvilka där samlat
massor af elfenben, var nu meningen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
