Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Mormor generalskan. En rysk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^54 mormor generalskan.
d. v. s. de höllo sig på afstånd från
miren, de fördjupade sig i sig själfva .. .
Starschina (en äldste för en krets
af flera byar), som beständigt ropade:
»betala skatten!» och insatte i
»kholod-naja» (kallt fängelserum på vaktkontoret)
dem, som icke betalade den,
Rospo-jassov, som på »laga grund» med stöd
af »formliga reverser» beröfvade
bönderna deras boskap, »kulackerna», som
lade beslag på deras jordlappar i
utmätning för sina fordringar — alla desse
hade framkallat en verklig bestörtning
i Schalaschnaja. Den stackars bonden
blef nästan vettskrämd af
myndigheternas råa skrik, han lefde i en ständig
ängslan för sin »lilla ko», sin »lilla häst»
och sitt »lilla jordstycke», och ali hans
sträfvan gick ut på att tillfredsställa
starschinas och de öfriga
myndigheternas fordringar likaväl som Rospojassovs
och kulackernas. Han äter sig icke
mätt, knappar in på sina barns
matportioner, grälar med sin granne om
hvarenda kopek, kryper för sina
öfverordnade, tillgriper alla möjliga knep för att
på något sätt få ihop de summor, som
fordras af honom. Det går icke på
något annat sätt; om han icke betalar
utskylderna, så skall man piska honom
och dessutom sälja hans sista kreatur;
om han icke betalar sin skuld åt
Ro-spojassov, går hans bohag under
klubban, och till på köpet skall han fram
på våren ej kunna få låna några
pengar att köpa utsäde för. Och bonden
förhärdades, han hade icke längre något
medlidande hvarken med sina egna barn,
om de åto ett stycke bröd mer än
vanligt eller med mirens medlemmar, som
beröfvade honom hans knappa förtjänst.
Men denna nödvändighet att »skaffa sig en
slant, kosta hvad det ville» framkallade
en upplösningsprocess dels i hans
lefnadsförhållanden, börjande med familjen
och slutande med miren, dels i hans upp-
fattning af människans moraliska
rättigheter och skyldigheter, hvarpå han förut
grundat sitt förhållande till nästan. Denna
upplösningsprocess påskyndades ännu
mer, då de idéer och föreställningar, som
ligga till grund för lifvet i de stora städerna,
började intränga i Schalaschnaja. Detta
för denna by hittills främmande element
importerades dit af befolkningens
minoritet, som var mäktig och välmående.
Så småningom utbildade sig i
Schalasch-najabornas medvetande vid sidan af
lagen i samvetet en föreställning om en
annan lag, en »papperslag», de kommo
snart till den öfvertygelsen, att nu för
tiden är papperslagen viktigare än den
gamla samvetslagen, och att reverser,
kvitton, skriftliga förbindelser, dokument
o. d. betyda mer än ord, sådana som
»på samvetet», »så sannt Gud ser» o. s. v.
Under min vistelse i Schalaschnaja hade
detta ej ännu blifvit dem klart och
tydligt, en kamp pågick ännu mellan den
gamla och den nya uppfattningen, men
man kunde dock redan märka, att den
råa verkligheten skulle få öfverhand.
För att återkomma till frågan, hvarför
generalskan hittills icke blifvit
utplundrad, måste jag påpeka ännu ett drag
i Schalaschnajabornas själstillstånd. De
tyckte ej alis om det nya
rofferisystemet, som efterträdt det gamla
lefnadssättet. Om än den hårda nöden tvang
dem att på alla möjliga sätt söka
»förtjäna en slant», vore det ock på nästans
bekostnad, så skaffade dem likväl den
nya förvärfsmetoden ingen
tillfredsställelse. De skulle hällre vilja lefva som
i de »gamla goda tiderna» efter
kärlekens lag. Och de upplifvade ofta med
glädje minnet däraf och sade då med
en djup suck: »Det var mycket bättre
förut!» Ibland uttrycktes denna ovissa,
sväfvande känsla af afsky för det
nuvarande lefnadssättet och saknad af de
gamla, bättre förhållandena i en bestämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
