Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - En färd öfver Atlanten. Af Karl af Geijerstam. Med 8 bilder efter fotografier af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2-jO
karl af geijerstam.
går den i midten upp igenom hela
andra våningen och erhåller ljus uppifrån
genom den förut nämda glasinbyggnaden
i damernas salong. På sidorna
uppbäres det andra däcket af en rad pelare.
Denna anordning förlänar denna ståtliga
sal, i hvilken fyrahundrafemtio personer
kunna serveras vid sittande bord, ett
imposant utseende. Man tror sig icke
vara ombord å ett fartyg utan i en
festsal på något stort hotell.
Skillnaden mellan de olika
klassernas hytter består hufvudsakligen blott
däri, att första klassens hytter äro
belägna mera midskepps. För öfrigt äro
båda försedda med den mest praktiska
och smakfulla inredning.
Tredje klassens passagerare voro
placerade i fjärde däcket uppifrån
räknadt, och deras bäddar äro som vanligt
belägna så tätt intill hvarandra som
utrymmet tillåter. De hade en utmärkt
både behaglig och lång promenadplats
utmed andra däckets sidor.
* *
#
Sedan vi nu genomvandrat vår båt
på alla de afdelningar, dit en
passagerare får komma — den uppbyggda
kommandobryggan samt maskinrummet
äro obevekligt stängda för alla
passagerare — börja vi vårt enformiga lif
ombord och ägna våra medpassagerare
ali den uppmärksamhet, som den ena
människan så gärna ägnar den andra,
helst under de tider, då man icke är
strängt upptagen af arbete. Och det
är märkvärdigt, hur samvetsgrannt man
undflyr allt, som har ens skymten af
likhet med arbete. Hur intressant en
litet vetenskaplig bok än må vara
skrifven, ombord på båten finner den
ej nåd för våra ögon. Det är som om
man vore förhexad i detta hänseende
och som om man blifvit en svuren
fiende till en mera sammanhängande
tankegång. Att gå och hänga vid
relingen, samspråka med obekanta på
rådbråkadt tungomål, se hur
hastigheten mätes medelst logg, se på klockan,
sitta och kallprata med sitt ressällskap,
till allt detta har man lust men ej till
att se i en bok.
Regelbundet som ett urverk går
lifvet sin gång ombord. Man väckes
tämligen tidigt af en klockas ljud, som
tillkännagifver, att det nu kan vara
lämplig tid att stiga upp. Har man
dagen förut sagt till om ett bad, kommer
den vänlige badmästaren i lämplig tid
och knackar på dörren samt anmäler,
att badet är i ordning. Han är så
förekommande och vänlig, att man nästan
får en bättre tanke om mänskligheten
efter hans bekantskap. När man lämnar
båten, och han gör anspråk på en
engelsk shilling i »tips» (drickspengar) för
hvarje bad (dessa äro kostnadsfria),
minskas dock något ens beundran för hans
person. Men baden äro förträffliga;
badkaret af slipad marmor, vattnet
friskt, salt, direkt hemtadt ur hafvet,
och den obehagliga affären med
drickspengarne hafva vi ännu ingen aning om.
Frukosten smakar oss förträffligt. Se
här hvad man erhåller på andra klass
till detta mål: Först och främst
»por-ridge», d. v. s. hafregrynsgröt och mjölk,
hvilken rätt, säkerligen på goda
grunder, anses vara den bästa människoföda,
ehuru den kanske ej utan skäl föraktas
af gurmanderna. Så får man skinka
och ägg samt, om man vill, en kötträtt
till, kaffe eller te samt smör och
marmelad. Middag ätes på samma klass
klockan i, hvarefter serveras te och
en kötträtt klockan 5 samt slutligen
te och smörgås klockan 9. På första
klass serveras lunch klockan 2 samt
den egentliga middagen klockan 7.
Måltidstimmarne hafva sitt behag
ombord icke blott därför, att det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
