Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - I halfslummern. Af Viktor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i halfslummern.
305
såg. Just därför att min rent
individuelle Behanzin är osynlig, prisade Plato
min teckning som träffande. Ty
utdestil-lerar du det individuella ur det typiska
för att framställa det oblandadt, så
förflyktigas det och varder osynligt. Du
gör då individen främmande för det
universum, hvarur han utvecklat sig, du
ställer honom utanför hans plats i
varelsernas hierarkiska ordning. Då är han
oskådbar för det inre ögat, obegriplig för
vårt förnuft, som ej kan se sin värld och
dess delars sammanhang utan genom
mediet af typer och generalisationer.
Sofisten satte sig på trädgårdssoffan
bredvid mig. Det spefulla i hans
uppsyn var något mildradt. Han fortfor:
Åskådlig, lefvande är en gestalt icke,
om han ej är typisk och individuel i
oupplöslig enhet. Hör du flöjttonerna
från båten därborta, hvars segel skiner
så vackert mot Lidingöstrandens furor?
Jag kan urskilja flöjtens individuella
klangfärg genom hans typiska, genom mediet
af den klangfärg, som är egen för hans
art och så olik den typiska för
valthornet, den typiska för violinen. Hör! ju
kraftigare hans typiska klangfärg vibrerar,
så mycket klarare äfven hans
individuella! — De århundraden, hvilka det var
förunnadt att se min vän Fidias’
olympiske Zeus, visste, att en skapelse kan
vara ideal och lefvande på samma gång.
Hans Zeus var en typ: typen af
fullmoget manligt majestät, af manlig ädelhet,
visdom och godhet; men den typen lefde
som en individ, och hvad hellenernas
religiositet haft renast och mest upphöjdt
vardt åskådligt lefvande för dem genom
lifvet, som utstrålade från honom.
Rätta ståndpunkten vid bedömandet
af halten i en diktens skapelse (fortfor
han), är icke den, pä hvilken man frågar:
är gestalten typisk eller individuel? Det
finns andra och viktigare frågor att göra.
Så den om determinismen och friheten.
Ord och bild, 2:dra årg.
En absolut fri karaktär, en hvars
handlingar städse visa sig för läsaren
oberäkneliga, en som oftast gör motsatsen
till hvad man trodde sig kunna vänta af
honom, en som förfogar med sådan
själf-härskaremakt öfver alla sina naturanlag,
känslor, drifter,
uppfostringsintryck,grundsatser och åskådningssätt, att de varda
till ett maskineri, med hvilket en mot
alla impulser och motiver själfständig,
fullkomligt obestämd och obegriplig vilja
frambringar hvad som helst, likt
tryckaren, som i dag vid sin maskin framskaffar
ett ark med Jesu bergspredikan, i
morgon ett ark, å hvilket herr** binder sina
närmaste vid skampålar — en sådan
karaktär är lika overklig och omöjlig som
en rent individuel, en utan typiska drag.
En absolut determinerad karaktär åter
blir till en Kasperledocka, som spritter,
när man rycker i hennes trådar, och
fullgör på förut beräknadt sätt allt, sotn
Kasperlepjäsens uppträden fordra af henne.
Men en verklig karaktär förnimmer sig
hvarken som absolut fri eller absolut
determinerad. Fullständigt fri känner han sig icke
inför impulser och motiver. Determinerad
ej heller, så länge han tror på
tillräkne-lighet och ansvar. Han känner sig icke
och bör ej heller skildras som en maskin,
hvars alla välglättade och oljesmorda
delar med minsta möjliga gnidning samverka
för ett gifvet ändamål, utstakadt af vare
sig ett öfvermäktigt motiv eller en
ode-terminerad vilja. Tvärtom: impulser och
motiver kämpa med hvarandra,
rättfär-dighetskänslan med själfviskheten,
medlidandet med begäret att slinka undan
uppoffringar, sanningskrafvet med rädslan
för att uttala och stå för sin öfvertygelse,
pliktmedvetandet med lustan. För
psykologens forskning och för skaldens
intuition uppenbarar sig i dessa
strider, i sättet hvarpå de föras och i den
utgång de få den rikedom af typiska
skiljaktigheter, den oändlighet af indi-
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
