Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sokrates och Aristofanes. Ett stycke antik kulturhistoria. Af Johannes Paulson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sokrates och aristofanes.
441
rar han med frågan, om man får vishet
som en hund får köttstycken. Sokrates
säger att han för denna sin dumhets
skull tarfvar litet stryk och fortsätter:
A propos, hvad gör du när du får
stryk?
Streps. Då jag får styk; när jag
hållit på med det en stund, tillkallar jag
vittnen, efter ännu en stund tager jag ut
stämning.
Sokr. Godt! Lägg af dig manteln!
Streps. (som väntar att få stryk) Har
jag gjort något orätt?
Sokr. Nej, men seden bjuder att man
naken skrider in i helgedomen.
Streps. Men jag kommer icke för att
ransaka efter tjufgods. *
Sokr. Manteln af! Inte något snack!
Invigningsceremonien fortgår.
Strep-siades och Sokrates gå in i
»vishetsfabriken», och scenen blir tom. Därefter
vänder sig koren i en längre sång till
åskådarne, i hvilken sång skalden går
utom komediens ram och frambär sina
egna intressen. Efter denna sång
kommer Sokrates rusande ut ur huset och
svär vid de gudar han dyrkar, att han
aldrig sett en så okunnig och rå och
glömsk människa. Han ropar
Strepsia-des ut efter sig och vill göra ännu ett
försök med honom:
Sokr. Vill du först ha undervisning i
mått** eller takt eller versslag?
Streps. I mått först, om jag får be.
* Den som i något hus ville ransaka efter
tjufgods, måste komma därin naken (d. v. s. i blotta
underkläderna, utan mantel); därigenom ville man
förebygga att han själf bar det han föregaf sig söka
med sig i manteln.
** D. v. s. versmått.
*** En del här förekommande ordlekar, som
bero på språkliga företeelser i grekiskan, till hvilka
svenskan icke har någon motsvarighet — jfr. dock
låneordet kollega, enligt en känd anekdot användt
som femininum, samt »statsrådet» och liknande
neutra använda om personer ■— kunna här ej
återgifvas. Aristofanes satiriserar i dem de försök,
sofisterna gjorde till en vetenskaplig behandling af
språket — något som hos eftervärlden ländt dem
till beröm, icke till tadel.
Ty nyligen blef jag af mjölhandlaren
snuten på två mått.
Det går icke att bibringa Strepsiades
de riktiga begreppen. Då de komma
in på taktläran, frågar han, hvad gagn
han kan ha af takt i frågan om dagligt
bröd. Hvad han åstundar, det är att
lära sig det tal, med hvilket man kan
göra orätt. Dessförinnan måste han dock
«
lära sig vissa grammatiska begrepp ***.
Därefter bjuder Sokrates honom bädda
in sig i en sofstol för att, helt ostörd †,
själf tänka upp någon utväg ur sina
ekonomiska trångmål. När han funnit en
sådan, ropar han på Sokrates:
Jag har funnit en idé, som gör att jag
kan slippa betala ränta.
Han utvecklar den närmare så:
Jag köper en tessalisk trollpacka, låter
henne under natten taga månen ned, låser
in den i ett fodral och tager väl vara på den.
Sokr. Hvad gagn skulle du ha däraf?
Streps. Hvad gagn jag skulle ha? Om
månen aldrig ginge upp, sluppe jag att
betala räntorna. ††
Sokr. Förträffligt! Men jag skall
förelägga dig en annan uppgift: säg
mig,-om ett skuldfordringsmål på fem
talenter ††† anhängiggjordes mot dig, hur skulle
du slingra dig undan det målet?
Streps. Det var en kvistig fråga. Det
vet jag verkligen inte. Men det står till
ett försök.
Sokr. Håll inte din tanke för mycket
bunden. Du kan gärna låta den fara fritt
† Härmed parodieras Sokrates’ »ingående i sig
själf».
†† Räntorna betalades månadsvis. — Detta ställe
är på ett tämligen dödt sätt efterbildadt hos
Holberg, »Den ellefte Juni,» 1 akt, 6 scen, där Skyl
denborg säger till Henrich:
Om jeg nu havde et Önske, veedst du hvad det
skulde være? Jeg vilde önske, at der var ingen
Maane paa himlen.
Henrich: Hvi saa?
Skyldenborg: Jo var der ingen Maane, saa var
der og ingen ll:te Junii, saa gav jeg Niels
Stu-denstrup (fordringsägaren) Fanden.
††† En talent beräknas motsvara omkring
4,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
