Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Teater. Helga Hoving. Af E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEI.GA HOVING.
Mandanika i » Vasantasena*.
sades! Ja, men blott skenbar, ty jag tror,
att om den minnesgode teaterbesökaren
något närmare ser på de roller, i hvilka han
bäst och helst minnes denna skådespelerska
alltsedan hon för 13 år sedan framträdde
som nybörjande elev, skola dock dessa
roller genom gemensamma karaktersdrag bilda
en särskild, ganska strängt begränsad grupp.
Till denna grupp höra Moliéres subretter
men knappast Holbergs Pernillor, dit höra
ej heller nordiska »pigor», men dit höra
afgjordt den allvarliga hjältinnans skälmska
tjänarinna eller yngre syster, en i den
dramatiska världslitteraturen genomgående
figur: Vasantasenas Mandanika, Portias
Nerissa och Thaleas Almuth representera
denna klass. Bland dessa står fru Hovings
skapelse i Vasantasena främst, därför att
den är yngst, gjord af den redan mogna
konstnärinnan, men allt hvad den håller,
det lofvade Nerissa, och hvad Almuth
lofvade, det höll först Anna i »Ungdom».
Dessa två sistnämda roller och Marianne i
Goethes »Syskonen» äro fru Hovings bästa
skildringar af den spirande, allvarliga
kärleken hos den unga kvinnan, efter hvad jag
minnes de enda verkligt lyckade. Men så
hafva vi att framför allt minnas en särskild
grupp af roller, som mången gång i sig
gömma så mycket af poesi och skär oskuld,
som eljes blott det egentliga
ingénue-fac-ket, och som bilda ett område, där
knappast någon skådespelerska hos oss gjort
henne rangen stridig. Det är gossrollerna.
Hon började raden af dem med prototypen
för de kvinnliga karaktersroller, som hafva
till uppgift att framställa mannen i den
ålder — ynglingens — för hvilken hvarje til!
mogen ålder hunnen man gärna i flere
afseenden än röstens och figurens blifvit för
— grof. Måhända gaf den unga, förtjusande
vackra Helga Adamsén sin Chérubin icke
blott på grund af Beaumarchais’ komedi
utan påverkad äfven af Mozarts betagande
karakterskapelse i operan. Säkert är att
de, som vid den tiden nyss lämnat
chéru-bin-åldern bakom sig, de förstodo denne
yngling, som frågade alla »väsen, som lyda
ömma begär, hvad kärlek är». Som den
unge, lättfärdige, men i grunden barnsligt
oskyldige hertig Richelieu gjorde hon den
19 sept. 1885 sitt återinträde å k.
dramatiska teaterns seen efter ett par års
anställning vid Södra teatern och har sedan
oafbrutet tillhört landets främsta seen. »En
Viola i » Trettondagsafton*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>