Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Japan om våren. Af Astrid Næss. Öfversättning för »Ord och bild» från förf:s manuskript. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Japan om våren.
Af Astrid Næss.
Öfversättning för »Ord och bild» från förf:s manuskript.
Med 10 bilder.
’i lämnade Honkong med dess
måle-leriska ögrupper och bergstopparne
i bakgrunden — allt tittande fram genom
en våt, blåaktig vårdimma, en fuktig,
förtätad atmosfer, som alltid ligger tung
öfver staden på denna årstid och gör
orten så ohälsosam för européer. Allt efter
som vi aflägsnade oss från Kinas kuster,
märktes en betydlig förändring i
temperaturen, och efter Hongkongs nästan
tropiska klimat tycktes oss kölden och den
bitande östanvinden dubbelt obehagliga.
Fem långa dygn i regn och sjögång
•— allt grått i grått — behöfde vi för
att passera kinesiska sjön, som tycktes
mig fullt ut lika stormig som vår
beryktade Nordsjö — och så upptäckte vi
slutligen de yttersta öarna i Japans berömda
skärgård; de tre tusen branta klippor och
små bergfyllda landtungor, som vakta
ingången till mikadons rike. — Otaliga
små fartyg med fyrkantiga segel — de
kallas junker — voro ute på fiske mel
lan skären — och fjorden, som smög
sig mellan trånga grönklädda kuster —
de höga fjällen i bakgrunden — allt
påminde ovillkorligen om vår egen norska
natur. Nagasaki ligger längst inne i
fjorden, omgifvet af en krans fjälltoppar, hela
belägenheten ger landskapet en
amfitea-tralisk karakter, där staden ligger utbredd
på sluttningarna.
Knappast hade vi ankrat, förr än ett
hvimmel af »sampas», — små japanska
båtar — samlade sig kring fartyget. Det
var de mest besynnerliga små brokiga
båtar med en svärm af bruna små
människor, kvicka i rörelserna och snedögda
som alla örikets innebyggare. Nagasaki
på en så mörk och regnig dag, med alla
de små pappershusen liksom drypande
genomvåta, med den vajande bambus
hängande slaskig och bedröflig att åse
utmed bergskanterna och med de tunga
hotfulla skyarna, som lågo som ett
tyngande tak öfver staden — allt detta var
så mörkt och bedröfligt, så olikt det
glada solljusa Japan, vi väntade oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
