Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Atlantis. Af Emil Svensén. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.atlantis.
39
den punkt, där snöret träffade marken,
skulle från trädets stam en linie
uppmätas, vid hvilken andra ändpunkt den
fördolda skatten borde sökas. En neger
skickas upp i trädet för att utföra
operationen med snöret, men hela företaget
är på god väg att gå om intet af det
enkla skälet, att negern vid snörets
nedsänkning begår det lilla misstaget att
förväxla skallens vänstra öga med det
högra, hvadan de med ledning häraf
företagna mätningarne föra åt alldeles orätt
håll.
Men det är icke blott i en fattig
stackars negers trånga hjärna som ett dylikt
litet misstag kan råka att uppkomma,
för att sedan må hända medföra de mest
ödesdigra följder. Sådan är den
mänskliga naturen i sin storhet och sin ringhet,
att äfven de visaste filosofer, de
skarpsinnigaste tänkare kunna råka ut för en
liten förväxling af utgångspunkten, för
att sedan därifrån fullt konsekvent gå
vidare, men på alldeles orätt spår.
Det måste vara någonting sådant, som
händt den store attiske vise eller de
föregångare, från hvilka han hämtat sina
uppgifter.
Egypten ligger ju på södra sidan om
Medelhafvet; och sedan detta haf genom
feniciska sjöfarande eller fientliga
vikingar från dess kuster och öar i norr
blifvit till hela sin utsträckning kändt, var
från egyptisk synpunkt ingenting enklare
och mera naturligt än att beteckna de
land, från hvilka dessa vikingar kommo,
såsom liggande på andra sidan Herakles’
stoder. Lika naturligt är, att en dylik
beteckning från en atensk utgångspunkt
varit alldeles meningslös. Vare sig nu,
att sägnen om de hemlighetsfulla
forntidsfolken och deras anfall på det egyptiska
riket blifvit oklart framställd af
Sais-prästen, oklart uppfattad af Solon eller
oklart återgifven af något mellanled
mellan honom och Platon, så har denne eller
Ord och bild, 4:de årg.
någon af hans föregångare icke märkt,
att den utgångspunkt blifvit öfvergifven,
från hvilken det med rätt och skäl kunde
talas om ett land, beläget på andra
sidan Herakles’ stoder. I följd häraf såg
sig nu Platon nödsakad att söka detta
land utanför Europa.
Närmast till hands hade det då legat
att söka det i Libyen eller det som sedan
kallades Afrika. Men nu angaf den
tradition, som Platon hade att att hålla sig
till, Atlantis uttryckligen såsom större
än Asien och Libyen till hopa. Ej
häller i Libyen fanns således rum för den
försvunna ön, och då blef intet annat
öfrigt än att söka den utanför Herakles’
stoder. Men där funnos nu faktiskt inga
andra än små öar, och äfven om Platon
kunnat tänka sig tillvaron af större öar
och land långt ut i hafvet, eller till
äfventyrs förnummit någon dunkel sägen om
irrfärder till nya världen, så skulle
föreställningen om ett land, beläget allt för
långt bort från Egyptçn, uteslutit hvarje
tanke på ett direkt anfall, därifrån
företaget mot sistnämda land.
För filosofen återstod alltså intet
annat, än att söka sitt försvunna Atlantis
ute i öppna Atlantiska hafvet, utanför
Herakles’ stoder, men likväl icke långt
därifrån. Enär där intet så beskaffadt
land fanns till eller i mannaminne funnits,
så måste det vid någon af de stora
världskatastrofer, om hvilka fornsagorna visste
att förtälja, hafva sjunkit ned i hafvets
djup, — men då måste också detta hafva
tilldragit sig i en tid, som låg långt
bakom den, då sjöfolken skulle hafva riktat
sina anfall mot faraonernas välde.
Härmed var utgångspunkten gifven
för Platons uppfattning af Atlantisfolkens
hemland och anfall mot Egypten, och
därpå uppbyggde han sedan med stor
följdriktighet sin framställning af dessa
tilldragelser. Men efter det han nu en
gång förflyttat deras land ut i öppna
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
