Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Hvad vi beundra i Dantes Komedi. Af Johan Vising. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
JOHAN VISING.
tålmodige forskaren, som för tionde
gången arbetat sig igenom dikten, lägger
den ifrån sig med erkännandet, att
mycket dunkelt återstår.
Dante själf var medveten om sin dikts
svårtyddhet, hvarför han ämnade skrifva
en kommentar till den liksom till sina
smärre dikter. Döden hindrade honom
emellertid därifrån. Han har också
förklarat, att svårigheterna växa, ju längre
man kommer fram i dikten, och han har
uttryckt det, då han går till skildringen
af paradiset, i följande vackra allegori:
O I, som följen, drifne blott af hågen
att höra sången, på en liten båt
mitt skepp, som framgår sjungande på vågen,
till edra stränder vänden från er stråt.
Gån ej på hafvet ut, där I kanhända
förirrens alla, om vi skiljas åt.
De böljor, jag befar, ej äro kända:
Apollo styr, Minerva andas blid,
och nio Muser polens stjärna tända. *
Men om Dante kräfver arbete, så ger
han ock arbetaren hans lön. Det måste
dock vara något särskildt med denna
dikt, eftersom man under århundradenas
lopp oförtrutet mödar sig med den, för
närvarande med den ifver, att ungefär
200 Dantepublikationer årligen se dagen.
Hvad Dante kan bjuda sina trogna Iår
oss bland annat den gamle Schlossers
exempel. F. C. Schlosser var som
bekant en lika framstående litteraturforskare
och estetiker som historieskrifvare. Han
plägade berätta, att han i yngre år nio
gånger genomläste Dantes komedi men
hvarje gång måste lägga den ifrån sig
med den bekännelsen, att han ej förstått
den. Vid tionde läsningen fann han
slutligen sammanhanget i detta trollnät af
djupsinniga tanketrådar. Sedan dess
förflöt icke något år af hans långa lefnad,
* Här, liksom oftast i det följande, där
versifierade öfversättningar meddelas, ligger den Lovénska
öfversättningen till grund för en lindrig bearbetning;
mera sällan är öfversättningen nygjord.
utan att han vid Dantes hand åter
genomvandrade vår eviga tillvaros trenne riken.
Och då han vid åttio års ålder gaf ut
sin berömda bok om Dante, kunde han
omtala, att det var denne skald, som
ingifvit honom hans skönaste betraktelser
öfver kärleken och lifvet, öfver lifvets
vishet, Guds väsen och världens
sammanhang.
Så lönar endast den store skalden,
hvilkens tal går vida utöfver det som höres
eller synes, och som kan med de
tankefrön, han sår i sitt spår, öppna nya,
oöfverskådliga vidder för själens öga.
Det torde därför vara befogadt att
söka framställa några synpunkter, från
hvilka man kan få en utsikt öfver det
sköna och beundransvärda i Dantes
Komedi, till underrättelse för dem, som
ej läsa den, och till vägledning för dem,
som vilja gripa sig an med dess studium.
❖ ^
Om det är sant, att man bör känna
en författares lif och omgifning för att
rätt förstå och uppskatta hans verk, så
gäller det i synnerhet om Dante. Ty hvad
han skref är hvad han gjorde och led:
hans skrifter äro ingenting annat än den
synliga och bestående sidan af hans i
det förgångna gömda handlingar och
öden, återgifvande dem med samma
naturlighet och sanning som plantan ofvan
jord återger de anlag, som funnos i det
i mullen gömda fröet.
Lifvet började för Dante med hans
kärlek. Men det var ingen ungdomlig
halmkärfseld, som flammade till och
slocknade; det var en djup känsla, som
blef upphofvet till allt hvad han sedan
uträttade; det blef ock första
uppränningen till hans Komedi. Han förklarar
uttryckligen under denna sin första, af
ungdomskärleken fyllda period, att han om
sin älskade skall sjunga något, som ännu
aldrig sagts om någon, och som skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
