Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Hvad vi beundra i Dantes Komedi. Af Johan Vising. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad vi beundra i dantes komedi.
387
tränga till evighetens invånare. Sedan
hade Dante mer än ett
kärleksförhållande, han blef make och fader, drogs in
i politikens stormar och blef af dem
drifven i landsflykt med tiggarstafven till sin
enda säkra följeslagare, han blef en lärd
forskare och en from botgörare; men i
allt detta kväfdes dock ej hans föresats
att sjunga något stort till Beatrices ära.
Han börjar sätta den i verket vid
framskriden ålder, han upptages af den midt
ibland olyckor och mödor, och han lägger
ännu på dödsbädden sista handen vid
dess utförande. Mot slutet af Paradiset
säger han:
»Från det jag henne såg den första gång
bland jordens barn tills denna himlasynen,
om henne aldrig tystnat har min sång.»
Visserligen hade den ursprungliga
idéen mångfaldigt och grundligt omdanats
af hans egen utveckling: politikern och
landsflyktingen ville plädera for sina
stats-mannaidéer och gissla sina fiender; den
lärde ville lägga in sin vishet; den fromme
ville vägleda människorna på bättringens
väg. Men just därigenom blef verket
detta imposanta monument af ett
alltomfattande sinne, som hade kraft och
utvägar att hålla fast och samla i ett
allt hvad som låg honom om hjärtat.
I synnerhet gripande är det, när vi komma
till de ställen, där Beatrice förhärligas;
den, som trots årtionden och allt som
ligger i dem, så fullföljer sin ungdoms
föresatser, han är en karakter, hvilken
vi måste ägna vår djupaste vördnad.
Redan grundtanken till Komedien och
sättet, hvarpå denna utfördes, höra
således till Komediens skönheter. Blott
ligger detta ej i dikten själf utan finnes
först, när den ställes i ljuset af sin
uppkomsthistoria. Men i detta ljus måste
den ses för att rätt förstås och
uppskattas.
^ .v.
Dante. Gipsmask från 1500-talet, tillskrifven
Lorenzo Bartolini.
En annan förutsättning för att förstå
Komedien är att känna den teater, på
hvilken dess scener spela, den ram, i
hvilken de infogats. Beskrifningen däraf
utgör visserligen till en del innehållet i
Komedien, men denna beskrifning gifves
gradvis, är ofta svår att sammanhålla
och måste kompletteras från andra håll.
Det är icke några »tiljor, som
föreställa världen? hos Dante; han agerar i
världsalltet själft. Som bekant är
Komedien skildringen af en resa, som Dante
föregifver sig hafva gjort genom
underjorden, skärseldens berg ofvan jord och
de saligas himlar, som omgifva jorden.
Grundritningen till världen, sådan man
då tänkte sig den, var gjord af
Ptolemaios. Men Dante har ej nöjt sig med
att taga hans konstruktion såsom sådan.
Han har alldeles omdanat den och däri
inarbetat religiösa föreställningar och
förnuftiga idéer samt gjort världen till ett
exempel på Guds allvishet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
