Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Louis Pasteur. Af M.-P.-E. Berthelot. Öfversättning för »Ord och bild». Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
berthelot.
tillämpning. Efter vetenskapens
dåvarande ståndpunkt förefunnos de med
rotationsförmåga utrustade molekylerna
endast i kemiska sammansättningar hos de
lefvande varelserna, växter och djur; det
ansågs att ingen helt och hållet
konstgjord kropp var utrustad med denna
förmåga. Biot hade häraf dragit den
slutsatsen, att endast lifvet ägde förmågan
att framkalla rotationskraften; enligt
honom fanns det mellan naturliga och
artificiela produkter samma skillnad, som
mellan ett rått äpple och ett kokadt
äpple. För att framkalla eller begränsa
denna egendomliga sammansättning
måste man ty till själfva vitalkraften. Dessa
på förhand omfattade åsikter hafva
sedan icke bekräftats: den kemiska
syntesen kan numera framställa
dissymmetriska kroppar och förutse deras tillvaro.
Om jag erinrar om dessa åsikter, är
det därför, att det var de som ledde
Pasteur in på studiet af jäsningsläran,
där hans snille skulle bryta sig nya
banor.
Ty här anträffade han under en
serie vetenskapliga rön, utförda med en
oerhörd klarhet och precision, de
mikroskopiska organismer, svampar, bakterier
och vibrioner, som en dag skulle spela
en så framstående roll i hans lifsverk.
Han spårade nu i dessa den verkande
orsaken till alkohol-, mjölksyre-,
ättik-syre-, smörsyre-jäsningar och till all
förruttnelse, och han kom snart att tillämpa
kännedomen om dessa mikro-organismer
på studiet af vinets, ölets och
silkesmaskens sjukdomar samt på
behandlingssättet af dessa. Härigenom
öppnade han nya banor för industrien, och
hans rykte började spridas äfven utom
den vetenskapliga världens begränsade
område.
Under det dessa undersökningar
pågingo, inlät han sig 1860 i den
beryktade striden om uralstrings-spörsmålet,
en fejd hvilkens häftighet stegrades af
filosofiska och religiösa hänsyn. Pasteur
utvecklade här sitt snilles hela
spänstighet och finess och slutade, för att
använda ett af P. Bert uppfunnet uttryck,
med att förnagla alla motståndarnes
kanoner.
Den lära Pasteur förfäktade i denna
strid har haft det allra största inflytande
på kirurgien, då den tillämpats på
behandlingen af sår och på operationers
utförande. Det är nämligen så, att
var-infektionen och den septiska febern,
dessa sedan århundraden för tusenden och
åter tusenden af sjuka så farliga
sjukdomar, i allmänhet icke hafva sin rot i
några uralstringsfenomen, som utvecklas
i den mänskliga organismen. Den
noggranna metod, som Pasteur tillämpade
på studiet af uralstringen, gjorde det
möjligt att konstatera, att dessa farliga
komplikationer leda sitt upphof från
mikroskopiska sporer, som tillföras kroppen
utifrån och genom luften, genom vatten
eller genom operatörerna själfva. Man
lärde sig nu att känna igen dessa
mikroskopiska organismer, man renodlade
dem, konstaterade deras specifika
egenskaper och fann på ett sätt att
tillintetgöra dem eller, ännu bättre, att utestänga
dem. Denna lära har på ett par år
framkallat totala omhvälfningar på
kirurgiens och förlossningskonstens fält, där
dödlighetsprocenten därigenom sjunkit
vida mer än man någonsin vågat
hoppas, hvarförutom operatörerna nu kunna
utveckla en säkerhet och djärfhet, som
man förut ej anat. Men alla lärda
samfund aflas att erkänna, att dessa
framsteg haft sin grund i Pasteurs
undersökningar. Så förkastar man nu teorien
om sjukdomars spontana framträdande
och på samma gång äfven läran om
uralstring, af hvilken den förra är en ti
11-lämpning.
Hygienens och medicinens första och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
