Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Louis Pasteur. Af M.-P.-E. Berthelot. Öfversättning för »Ord och bild». Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
louis pasteur.
469
förnämsta uppgift blifver hädanefter att
hindra införandet i den mänskliga
organismen af dessa farliga mikro-organismer
och deras sporer: studiet af deras
al-stringssätt och fortplantning utgör en ny
vetenskap af största betydelse.
Sådana voro de nya sanningar
Pasteur proklamerade, sådana de praktiska
resultat däraf, som man redan kunde
spåra vid den tidpunkt, då
representationen beviljade Pasteur en statspension
till belöning för de tjänster hans
upptäckter gjort, en belöning som var väl
förtjänt, om någonsin någon var det,
fast en sådan blott allt för sällan
beviljas de lärdes oegennyttiga tjänster.
Samhället tyckes glömma, att alla de
industriela upptäckter, som dagligen i så
hög grad öka nationernas välstånd och
makt, äro resultat af den rena
vetenskapens upptäckter. Det kräfver de förre
men glömmer och föraktar de senare,
ehuru det njuter af deras frukter utan
betänkligheter d. v. s. utan att bekymra
sig om den tacksamhet man är skyldig
de lärde och utan att frukta att för
framtiden nedslå deras mod, utan att taga
reda på, om de icke till äfventyrs, ifall
de, som redan skett i andra land, ställde
sin intelligens och sitt vetande direkt i
industriens tjänst, där skulle få sin möda
bättre lönad. Den statspension, som
beviljades Pasteur, var i själfva verket af
ett blygsamt belopp; men han såg däri
ett tydligt bevis på sitt folks
tacksamhet, och detta sporrade hans snille till
nya stordåd.
Hittills hafva vi sysslat med de
allmänna former, under hvilka utvecklingen
af smittosamma sjukdomar kunde
förhindras. Men det gällde att gå vidare
på samma väg, att studera hvar och en
af dessa sjukdomar särskildt för att
upptäcka, hvari smittämnet i hvarje särskildt
fall består, och huru dess verkan kan
puphäfvas: antingen på förhand, därige-
nom att människan göres omottaglig för
smittan, eller efter sjukdomens utbrott,
därigenom att dess utveckling hämmas
genom tjänliga medel.
Detta var en alldeles ny fråga,
mycket ömtåligare och mera invecklad än
den föregående.
Den som lyckades häri, skulle göra
mänskligheten en oerhördt stor tjänst:
det gällde ju att böta och häfva de af
alla mest förfärliga och fruktade
sjukdomarne: tuberkulos, difteri,
skarlakansfeber, kolera, tyfus, kallbrand, rabies och
syfilis. Pasteur grep sig an med denna
uppgift under ledning af sina allmänna
idéer och de upptäckter han redan förut
gjort. Hvad han uträttat härutinnan är
så mycket mera anmärkningsvärdt, som
det skett under enastående personliga
förhållanden.
Pasteur drabbades nämligen af ett
slaganfall, som förlamade hans ena sida,
och hans vänner kunde ju på grund
häraf frukta, att hans tankekraft jämväl
skulle förlamas eller förslappas; men
aldrig har oberoendet mellan själens
krafter och den fysiska rörelseförmågan
visat sig klarare än här. Kanske var det
först efter denna olyckshändelse som
hans snille lyste i sin fulla, rikaste glans.
På den bana, på hvilken han nu slog
in, var möjligheten att lyckas bevisad
af ett oförgätligt exempel: vaccinationen
mot smittkoppor. Sedan ett århundrade
tillbaka har Jenners upptäckt räddat
millioner människors lif, men denna
upptäckt var rent empirisk. Pasteur
tillkommer äran att hafva trängt vidare in
i de härför härskande fysiska lagarne
och att hafva lärt att generalisera: det
var han som upptäckte konsten att
utspäda virus, det specifika
sjukdomsgiftet, och sättet att förvandla detta till
vaccin.
Pasteur grep sig an med dessa
problem 1877, först af allt med mjältbran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
