Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Fredrika Bremer. Karaktersstudie af Hellen Lindgren. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA BREMER.
45 i
att denna utsago på det vackraste sätt
gick i uppfyllelse.
Det okufliga, det oimponerade, som
vill lefva och som vill tänka på sitt sätt,
yttrar sig nu så, att när hon märker sin
makt att fästa gestalter eller tankar på
papperet, så finnes det intet i världen
som hindrar henne att lyda sina känslor
och ge dem luft. Och om den s. k.
kvinnoemancipationen för närvarande
delvis — dock blott delvis — är en fråga för
i går, så var den då för tiden visst icke
ens en morgondagens möjlighet. Det
blir alltså fortfarande ett rent fenomen,
att Fredrika Bremer vågade upphöja sin
späda röst och skrika ut sitt ord, att de
intelligenta och handlingsdugliga
kvinnorna förkväfvas, att den fula kvinnan
är hundrafaldt mera vanlottad än den fule
mannen, att den arbetsföra kvinnan
för-smäktar af brist på användning för sina
krafter, att den ensamma kvinnan går
under af total brist på sällskap, att hon
icke har något det ringaste surrogat för
männens klubblif och sällskapslif, att
tråkigheten är nära att döda henne och att
det ej är hennes eget fel, att man anser
sig berättigad att skratta åt hennes ifver
att bilda ett hem, en krets, en
intresse-sfer. Så lyda, i klump taget, några af
de spörsmål, som Fredrika Bremers penna
behandlar, och af hvilka visst icke alla
nu för tiden upphört att vara brännande.
Den aggressiva ton, genom hvilken
mannen framställes som regeringsdespoten
och kvinnan som hans undertryckta men
upproriska undersåte och som utmärker
8o-tals-litteraturen i Skandinavien, är icke
hufvudsak i Fredrika Bremers teckningar.
Denna intressanta tillspetsning af
kvinnofrågan som ett kvinnouppror och en
könskamp, som snart från männens sida
betalas med samma mynt, blir en följd af
Fredrika Bremers och med henne
liktän-kandes sådd snarare än hvad dessa mera
naiva kvinnosakskämpar direkt åsyftat.
När Fredrika Bremer författade, var
ju också för henne egendomligt det sätt,
hvarpå hon kunde förfäkta dessa enkla
sanningar, som då voro så nya, så djärfva,
så öfverraskande, ett sätt som hette
hvar-dagsskildringens, en form som med
miniatyrmålarens trägna konst fördjupade
sig i detaljer, och denna nya metod
bidrog framför allt att väcka den
nöjes-lystna publikens uppmärksamhet. Man
försökte så godt man kunde att prata
bort själfva ideerna, men det gick icke,
först slogo de rot i trängre kretsar, så i
vidare, men slutligen i ofantligt vida, så
vida, att de omfattade både gamla och
nya världen. Fredrika Bremer blef
världsberömd, och jag vet knappt, om ej min
ena hands fem fingrar skulle förslå att
tälja de namn, som vunnit samma
ryktbarhet som hennes och varit svenska.
Låtom oss försöka (jag undantager
historiska berömdheter som Gustaf II Adolf
och Karl XII), alltså: Linné, Berzelius,
John Ericsson, Nordenskiöld, är det flere?
Jo, Jenny Lind och Nobel. Detta blott
för att visa hvad hon vann åt svenska
namnet.
Lika anspråkslös som förr är hon ju,
när hon blifvit världsberömd, naturligtvis
icke fullt, men mycket fattas det icke.
Den amerikanske författaren Hawthorne
beskrifver henne så: »Det råder hos henne
något flickaktigt ungdomligt, som berör
en mycket angenämt; något af
lefnads-morgonens friskhet och doft finnes ännu
kvar hos denna lilla vissna törnros.» Hon
är redan gammal, när detta skrifves. Nu
får hon resa, nu är hon en stor
författarinna, som får tillfredsställa hvarje
nyck. Det är när hon blir på detta sätt
fri man tydligare ser hennes
begränsning att gärna vilja i välvilligaste
afsikter omskapa allt och alla efter sitt eget
beläte, att gärna vilja vara
läromästa-rinnan, den docerande, ehuru alltid på
det älskvärdaste sätt. Särskildt karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
