Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Karl af Geijerstams författarverksamhet. Af Robinson. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karl af geijers!’ams författarverksamhet.
219
ligt oförbehållsam medlem af ens
umgängeskrets: »Man känner sig i hans sällskap
som i sanningens palats.» Jag hemställer
till dem, som plägade läsa Karl af
Gei-jerstams små böcker och
tidskriftsuppsatser (såsom Hypnotism och Religion,
Leo Tolstoy, Modern vidskepelse, Några
ord om August Strindbergs senare litterära
arbeten, redogörelsen för hans egna, den
unge teknikerns, intryck som kroppsarbetare
på en mekanisk verkstad, m. fl.), om ej
ordstäfvet »i sanningens palats» skulle passa
väl in på detta säregna vädjande till
läsarens ansvarskänsla och förstånd, hvilket
skrifterna omedelbart åstadkommo — icke
genom något egentligen hänförande i
stilen, utan genom att man hela tiden
befann sig så att säga öga mot öga i
umgänge med en mycket stillsam men själf
mycket intensivt kännande och tänkande
medmänniska.
Därmed är dock ej lika afgjordt, att
en så beskaffad uppriktighet utan vidare
måste verka angenämt. På flera slags
in-terlokutörer var effekten nog den motsatta.
Goethe säger någonstädes: «Höflichkeit,
nicht Herzlichkeit, will die Welt». Den
genuina uppriktigheten berör gärna sårande
den, som själf ingen subjektiv öfvertygelse
har. Vid några tillfällen fick ock vår
författare ganska kännetecknande erfarenheter
häraf genom anfall, särskildt från ett
litterärt världslighets-läger men med knappast
något skönjbart anfalls- eller försvarsvapen —
annat än frasens. Låt oss dock icke i hans
eftermäle spilla ett enda ord mer på dessa
tillgjorda skenfäkterier. Han hade andra,
allvarsammare motståndare och verkligare
strider. Genom första raderna här äro
ifrågavarande strider, ju redan antydningsvis
nämnda; men de kräfva väl nu tillsist en
något mer uttömmande karaktäristik, då de
under nära ett och ett halft årtionde kunna
sägas varit alltjämt oskiljaktiga från
mannens offentliga gärning eller hans lifsinsats
med och för den mansålder han tillhörde.
Ett särmärke för åtti- och nittitalets
vittert eller konstnärligt mera bemärkta
svenska ungdomsskara tyckes framför annat
vara rörlighet i åsikter, en hardt när
gränslös susceptibilitet men också gärna
frånvaro af förmågan att ordna sina många
och mångahanda intryck systematiskt.
Skolväsendets år från år allt mer jämviktslösa
tillstånd lär väl här bära drygaste skulden.
KARL AF GEIJERSTAM.
Det är antagligen blott tvenne grupper
studerande, den blifvande läkarens och den
blifvande teknologens, hvilka äfven nu utan
svårighet kunnat skönja i sin skolträning
ett slags helt och ett sådant, som aktuelt
sammanhänger både med deras respektive
tilltänkta yrken och öfverhufvud med
samtidens mest framskjutna kulturarbete utanför
skolväggarna eller med just det, som i vara
dagar företrädesvis — intellektuelt och
praktiskt — uträttas inom den västerländska
människovärlden. Karl af Geijerstam
tillhörde nu genom skolbildning och
yrkesåligganden en af nämnda tvenne, gynnsamt
ställda grupper. Han hade tillägnat sig
den för densamma företrädesvis naturliga
åskådning, och ej bara pliktskyldigast, utan
med lif och själ, i kärlek, i
öfverensstämmelse med utprägladt personlig begåfning.
Det vore ju alltför sangviniskt att påstå
något dylikt 0111 alla hans yrkeskamrater;
men för sin del hade han förmått bilda sig
en mera fast och enhetlig lifsuppfattning,
än som varit vanlig i vårt oroliga
sekelslut. Den hade till grund en förvissning
om all tillvaros undantagslösa
lagbundenhet. Men den var ytterligt afgjordt
agnostisk. I allt sådant, som vidkommer den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
