Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 6 bilder - Kopparbergets politiska storhetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergsfrälsemän, som icke ägde grufdelar, skulle
ändock deltaga i grufarbetet, räknadt
efter 3 dagsverken med häst och karl
för hvarje spannland jord. År 1729
inskränktes dessa 3 dagsverken till
huggning af 1 stafrum ved årligen på
Bergslagets vedgård, Daglöstäkten, invid
grufvan; och år 1816 bestämdes genom en
kungl. resolution, att af hvarje s. k.
durchtogs-spannland bergsfrälsejord skulle
erläggas 5 skilling 4 rst banco »till
grufvebrytningens främjande». Efter 1687
års ras, då många grufdelar blefvo öde,
måste kronan anlita flere medel för att
uppehålla grufdriften och stadgades för
den skull, att de stora bergsfrälseegendomar,
som hade liten grufdel, och de,
som ingen andel hade i grufvan, skulle
tilldelas så stora grufdelar, som svarade
mot deras bergsfrälsejord. Vid Karl
XI:s reduktion var det mycken fråga om
dessa bergsfrälsen, men bergsmännen fingo
dock för den viktiga och
inkomstbringande grufvans skull behålla sin
bergsfrälsejord. Enligt 1759 års jordebok
voro dessa bergsfrälseegendomar 254 till
antalet, fördelade på 9 kring Falun
belägna socknar; deras sammanlagda areal
utgjorde 5611 tunnland 29,2 kappland.
Den förut omnämnda dryga afraden
blef så småningom minskad, då
bergsmännen ej längre förmådde bära så stora
utgifter. År 1651 blef afraden sänkt
från 1 till ¾ skeppund för hvarje
fjärdepart eller tillsammans 900 skeppund.
Men i början af 1700-talet kom åter
grufvan i brydsamma omständigheter, och
nya eftergifter måste göras af kronan.
Den stora fattigdom och nöd, hvari
hela Sveriges folk råkade genom Karl
XII:s krig, fingo äfven
kopparbergsmännen kännas vid. Så klaga de i
en skrifvelse till regeringen, att de
blifvit tvingade att mot 6 proc. nedsättning
utlämna sina i Bergslagets kassa
förvarade kopparplåtar mot mynttecken,
och då dessa snart råkade i misskredit,
hade »Bergslaget däraf uti sin drift tagit
sådan studsning, som näppeligen stått
att rättas». Därtill kom, att grufvan var
föga gifvande. År 1719 sjönk
tillverkningen till 5900 skeppund, och då
afraden och alla omkostnader utgifvits,
återstod endast 9 daler 28 öre i
nettobehållning för hvarje fjärdepart. Under
sådana förhållanden måste regeringen
oaktadt sin nödställda belägenhet
ytterligare minska bergslagets beskattning. 1718
sänktes därför afraden till hälften eller
till 450 skeppund, och 1721 eftergafs
den helt och hållet, hvadan nu återstod
hvart fjärde skeppund och den s. k.
slagskatten.
För att åstadkomma en jämnare
fördelning af inkomsten för hvarje
fjärdepartsägare bestämdes vidare 1716, att de
olika paren icke skulle som förut turvis
och på egen hand arbeta i
arbetsrummen, utan hela grufbrytningen, som
stäldes under bergstjänstemännens ledning,
skulle ske för grufdelägarne gemensamt.
Den upptagna malmen fördelades sedan
i 12 lika stora hopar, hvaraf 2 såldes
för afraden och 2 för grufvans
gemensamma bästa. De öfriga 8 utlottades
mellan delägarne. Dylik lottning skedde
fyra gånger hvarje vecka och bibehölls
till och med 1862, då den sista
malmlottningen skedde.
Om sålunda Falu koppargrufva alltid
varit hårdt beskattad, får man dock icke
glömma, att hon äfven åtnjutit stora
förmåner. Utom de förut omtalade
förmåner, som förenades med
bergsfrälsejorden, voro sedan uråldriga tider
innebyggarne i Dalarna förpliktade att i
stället för skatt till kronan lämna kol och
ved eller s. k. kabbar till grufvans
underhåll. Denna ränta bestämdes
närmare af Karl IX till visst belopp för hvarje
spannland jord och visst dessutom för
hvarje hjonelag. Ehuru dessa privilegier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
