Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - En blick på den moderna teologien. Af N. J. Göransson. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.388
n. j. göransson.
sinnet kunde lefva i klara tankar och
spekulationen känna sig tillfredsställd af
den rikedom och det djup, som
kristendomen ägde. Och själf gaf
Schleiermacher det bästa beviset därför uti sitt
förnämsta verk: »Den kristna tron
framställd såsom ett helt efter den
evangeliska kyrkans grundsatser.»
Schleiermacher stod icke ensam
såsom representant för den moderna
teologien, men han var den som för
utvecklingen af densamma gaf de mest
befruktande impulserna. Man har kallat hans
spekulation för reflexionsteologi, och den
gör skäl för detta namn: dess förnämsta
kännemärke är, att den bildar den
historiska kristendomens reflex i ett af
»Goethekulturen » upplyst medvetande, om detta
namn tillåtes. Det bör icke förvåna oss
att se denna teologi bilda
utgångspunkten för vidt skilda framställningar. Om
jag har lyckats att skildra lagarne för
en reflexrörelse, så skall hvar och en,
som sysselsätter sig med sådana
företeelser, de må äga hvilken grad afstyrka
som helst, finna att han af mig har att få
värdefulla upplysningar. Schleiermacher
lyckades på ett allenastående snillrikt
sätt att framställa lagar och formler för
den reflex, hvari kristendomen brutits i
det moderna medvetandet. Och alla
kände i någon mån så som han; därför
kunde alla lära af Schleiermacher och
på visst sätt utgå från honom.
De, som hufvudsakligen läto påverka
sig af filosofien såsom särskild
fackvetenskap, ville framställa teologien såsom
rent tänkande, men de gåfvo
Schleiermacher rätt däruti, att den historiska
kristendomen dock på något sätt måste
ha reflekterat sig uti deras tankar, och
så vida de verkligen ville skapa en
teologisk åskådning, voro de därför beredda
att taga lärdomar af honom. Och på
samma sätt förhöll det sig med dem,
som företrädesvis hade ett konfessionelt
intresse. De erkände dock, att skriftens
och bekännelseskrifternas innehåll måste
ha reflekterat sig i en kristlig erfarenhet
för att i teologien komma till ett rätt
uttryck, och äfven de voro därför villiga
att uppmärksamma Schleiermachers
teologiska formler.
Det blef icke mindre än tre
sinsemellan mycket olika riktningar som mottogo
impulser af Schleiermachers teologi: den
med filosofiens hjälpmedel arbetande
teologien, som också fått namn af den
liberala, vidare den konfessionela och
bibelteologiska och slutligen den emellan
båda medlande, som för den skull
kallats förmedlingsteologi.
Dessa tre riktningars teologiska
fejder med hvarandra visade, att de
visserligen hade något gemensamt, men att i
detta gemensamma dock var en sådan
oklarhet, att de icke kunde på dess
grundval enas. Deras strider gåfvo också vid
handen, att något väsentligt framsteg i
teologien icke gärna kunde ske, om icke
tvetydigheten i det, som de hade
gemensamt uppvisades.
Alla voro ense därom, att religionen
skulle betraktas som en reflexrörelse i
medvetandet och att äfven dess
sanningsbevis skulle sökas på dessa marker. Och
därutinnan kunde de alla sägas vara
Schleiermacherianer.
Det är nödvändigt att fästa särskildt
afseende vid det sanningsbevis, som alla
tre riktningarne nöjde sig med. Vid
första påseendet synes hvar och en
framställa sina särskilda kraf, men efter
närmare aktgifvande visar det sig likväl, att
deras fordringar voro i mycket
väsentliga stycken öfverensstämmande. Den
filosofiska teologien och
förmedlingsteologien, liksom den teologi, som direkt
slutit sig till Schleiermachers tänkesätt,
voro fullt på det klara därmed, att
kristendomens sanningsbevis skulle finnas i
de teologiska satsernas allmänna giltig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
