Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - En blick på den moderna teologien. Af N. J. Göransson. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39°
f.
ALBRECHT RITSCHL.
uppbäras af intresset för stämning och
växelverkan mellan kunskapens olika
delar. Kulturståndpunktens allmänna
skaplynne behärskade honom. Han nöjde sig
med harmonien, som han trodde skulle
finnas i det varande; universum tedde
sig för honom som ett skönt skådespel,
och tanken på att i det vara en
deltagare, som lät sig absolut ledas af dess
höghärliga grundlag, hänförde honom.
När kristendomen reflekterade sig i hans
af världsharmonien hänförda
medvetande, då var det ju dock så lätt att
glömma, att en djupgående skillnad
måhända råder mellan de gudomliga ting,
som den helige ande betygar, och de,
som samklangen med universum gåfvo
vid handen. Men emedan han glömde
det, så förmådde icke hans teologi att
höja sig öfver panteismens ståndpunkt,
ehuru han själf verkligen synes ha
åsyftat det.
Frågan om sanningsbevisningen är
den viktigaste punkten i den moderna
teologien. Det var den som
framkallade henne, men det är också den som
förvandlar henne och som skapar de olika
stadierna i hennes utveckling.
Schleier-machers uppslag var betydelsefullt. Hans
reflexionsteologi hade en stor uppgift,
den skulle fördjupa synpunkterna och
föra fram till klarare besinning; och
liksom den i början syntes ha makt att
samla alla teologiska grupper omkring
sig, skulle den slutligen uppenbara allas
svagheter och leda teologien att söka
sig en ny väg.
En betydelsefull länk i den kedja,
som betecknar den moderna teologiens
omdaning på den af Schleiermacher lagda
grunden, se vi i göttingerprofessorn
Albrecht Ritschl, som afled den 20 mars
1889.
Denne märklige teolog såg redan
tidigt den fara för panteism, som var
förbunden med det sanningsbevis man
allmänt begagnade i teologiska frågor. Han
hade mottagit varaktiga intryck af
Er-langerteologien, men konfessionel teolog
i vanlig mening kunde han dock ej bli.
Han hade väl snarare mera böjelse åt
ett motsatt håll. Säkert är, att han
känt och böjt sig för det storslagna i
de moderna vetenskapliga metoderna.
Hans lynne förde honom till att söka
klarhet, men han var främmande för denna
sinnets rörlighet, romantiska flykt och
böjelse för stämning, som kännetecknade
Schleiermacher. Forskningen var honom
ett ärligt arbete, hvarunder han
samvetsgrant sökte frigöra sig från hvarje
främmande intryck; han ville blott ledas af
afsikten att taga hvarje sak för hvad den
är. Detta gör att hans framställningar
icke äga snillets liffulla flykt, det är icke
någon hänförelse uti dem; en dräpande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
