Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - En blick på den moderna teologien. Af N. J. Göransson. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.394
n. j. göransson.
AUGUSTE SABATIER.
intet afbrott kan vara tänkbart i detta
varande och detta medvetande, då intet
intryck af ting och föreställningar kan
förekomma, som icke blifvit upptaget i
hans kunskaps och viljas enhet.» Ritschl,
Rechtfertigung und Versöhnung III, 3.
224.)
Så kan tron med vetenskapens fulla
medgifvande tänka om Gud. Men Ritschl
aktar sig noga att utgifva tanken på Guds
personlighet som ett resultat af
vetenskap, ty ett sådant kan aldrig ha
afseende på annat än fasta lagar, som blott
tillkomma det som står lägre än
personligheten. Om det kan man säga att det
är, men det är för litet att så säga om
Gud, man måste tillfoga ett ord, som
betecknar lif, verksamhet och kärlek, ett
ord, som icke betecknar hvila utan som
syftar till det högsta mål.
Sedan den vetenskapliga rätten till
ett personligt gudsbegrepp blifvit
fastställd, har teologien enligt Ritschl blott
att göra med den i Kristus uppenbarade
Guden. Kristi medvetande och hans verk
är teologens kunskapskälla. Men här har
man då ock att tillämpa vetenskap i
modern mening genom att använda en
fullt sann och sund historisk metod, som
dock ej får omöjliggöra det religiösa
värdesomdömet.
Det skulle vara af stort intresse att
uppvisa sambandet mellan den princip i
Ritschls teologi, som vi nu berört, och
hans uttalande i enskilda lärosatser, men
utrymmet tillåter det icke.
Med teologiska principer hämtade från
Ritschl har dogmhistorien behandlats på
ett enastående skickligt sätt af
berlinprofessorn A. Harnack. En del af dennes
stora verk har öfverflyttats till vårt språk
af Fredrik Fehr. I detta sammanhang
kunna vi äfven erinra om ett annat verk,
som med rätta blifvit mycket
uppmärk-sammadt och som hvilar på ritschlska
grundvalar. Vi mena Auguste Sabatiers
»Utkast till en religionsfilosofi».
Saba-tier, professor i Paris, gör väl anspråk
på att stå på själfständig grund som
teolog, men otvetydigt är, att han i det
väsentliga måste räknas till den grupp
inom den moderna teologien, som bär
Ritschls namn.
Den nyss nämde Fredrik Fehr, som
i sin kraftigaste ålder af döden
bortrycktes från pastorprimarie-tjänsten i
Stockholm den 14 maj 1895, arbetade i vårt
land för kännedomen om Ritschls teologi.
Men hans intresse i denna väg berodde
icke uteslutande på skäl som bestämma
vetenskapsmannen, utan snarare på en
ifrig önskan att gifva den bildade
allmänheten i vårt land en impuls att se
kristendomen från en ny och mera
praktisk sida. Själf djupt genomträngd af
tron på kristendomens välsignelse, såg
han med djup sorg den svårighet, som
många hade att med bibehållande af
förståndets klarhet vinna en fast
öfvertygelse i de gudomliga tingen; därför slöt
han sig med glädje och hängifvenhet till
en åskådning, som syntes honom rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
