Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - En blick på den moderna teologien. Af N. J. Göransson. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en blick på den moderna teologien.
395
betona det värdefullaste, på samma gång
som den begränsade religionens område,
så att de rent teoretiska intressena kunde
få fritt göra sig gällande efter sin art.
Fehrs lynne tilltalades för öfrigt af dessa
drag af bundenhet på samma gång som
frihet, af kärfhet och kraft, som äro
kännetecknande för Ritschls åskådning, och
han trodde sig i dessa drag se ett äkta
lutherskt och ett äkta kristligt
kännemärke.
De teologer, som haft ett
öfvervägande spekulativt lynne, ha icke känt
sig tilltalade af att uteslutande fatta
kristendomens sanningsbevisning som ett
värdesomdöme. De ha hellre sökt att
arbeta med de synpunker, som redan
uttalades af Lessing i afsikt att lösgöra
kristendomen från hans historiska
grundval och ha därför skilt mellan
kristendomens princip, som skulle kunna bli
en allmänmänsklig spekulativ egendom,
och de historiska realiteterna, som endast
skulle äga tillfällig betydelse. Det har
sitt stora intresse att se, huru de efter
Ritschls uppträdande sökt genomarbeta
sina synpunkter för att på ett
tillfredsställande sätt kunna göra anspråk pä
att ha öfvervunnit hans ståndpunkt.
Utrymmet medgifver dock icke en
ingående betraktelse däraf. Vi vilja endast
i största korthet tala om Richard
Adelbert Lipsius, som den 19 aug. 1892 dog
som professor i Jena. Denne teolog hade,
efter att ha fattat posto i den s. k.
liberala teologien, mottagit starka impulser
af Ritschl, men han kunde dock aldrig
öfvervinna sin fruktan för att de
ritschl-ska principerna skulle komma att
medföra farliga konsekvenser. Betonar man,
såsom Ritschl gjort, att
kristendomssanningen blott fattas i kraft af ett
värdesomdöme, så ställa sig, menade Lipsius,
tvenne lika ödesdigra möjligheter för
dörren: antingen bli de kristna sanningarna
ett postulat, och man dekreterar deras
RICHARD ADKLBERT LIPSIUS.
förbindande kraft i anslutning till deras
historiska förekomst, eller ock utmynnar
hela kristendomen i subjektivism och man
kommer till samma slutsats som
Feuerbach, att religionen blott äger illusionens
verklighet. Lipsius ville icke förneka
värdesomdömets betydelse, och det ser ut
som han verkligen menade, att det utgjorde
det grundläggande i
sanningsbevisningen, men han fattade sin och hela den
moderna teologiens uppgift vara den att
finna en väg, på hvilken värdesomdömet
kunde fördjupas till att varda äfven ett
spekulativt omdöme. Detta måste
lyckas, menade han, ty eljes uppför man
en kinesisk mur mellan den spekulativa
filosofien och teologien, hvilket måste bli
outhärdligt, emedan den förra lika litet
kan utrotas som den senare. Lipsius
själf kan icke anses ha funnit det rätta
lösenordet i denna fråga, som vi
betecknat som den viktigaste för den moderna
teologien. Han var, liksom hela den
liberala teologien ännu är i Tyskland,
alltför mycket insnärjd i idéer, som
härleda sig från en panteistisk filosofi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
