Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - En blick på den moderna teologien. Af N. J. Göransson. Med 5 bilder - Köpenhamns nya rådhus. Af Erik Schiödte. Öfvers. från författarens manuskript. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.396
n. j. göransson.
Af våra svenska teologiska
skriftställare, som utfört ett arbete på den
moderna teologiens område, vilja vi här
blott nämna den kände tänkaren och
skalden Viktor Rydberg. Han måste ock
utan tvifvel bland oss tillerkännas den
första platsen. Visserligen utgjordes hans
egentliga forskningsområde af
religionshistorien; men han har ock i många
betydelsefulla arbeten uttalat sig i den
egentliga teologien äfvensom i samtidens
kyrkliga spörsmål på ett sätt, som måste
göra honom jämnställd med en teolog
af facket. Liksom den ädle preussiske
diplomaten Josias v. Bunsen, af hvilken
Rydberg synes ha mottagit många
impulser, intresserade han sig varmt ej blott för
samvetsfrihet och kyrkliga reformer utan
ock för att göra Sveriges bildade
befolkning bekant med den bättre kritiska
forskningen öfver de teologiska tros-satserna.
I fråga om sanningsbevisningen för det
kristliga trosinnehållet äga vi ingen
utförlig framställning af Rydberg; men vi
tro icke att vi misstaga oss, om vi säga,
att hans lösryckta uttalanden
tillkännagifva en öfvertygelse, som utgör ett
framsteg utöfver Ritschls och hela den
moderna tyska teologiens ståndpunkt.
Viktor Rydberg var idealist, och en stark
tro på personlighetslifvets verklighet
besjälade honom. Han kunde i andelifvets
högsta yttringar se något, som fick
bedömas efter varandets kategori, utan att
han därför behöfde på panteistiskt vis
förblanda natur och ande.
Men vi måste afstå från försöket att
närmare utveckla denna fråga, också
skulle det betyda ingenting mindre än
att lämna ett bidrag till lösningen af
det spörsmål, omkring hvilket hela den
moderna teologien rör sig. Och det har
icke varit afsikten med denna uppsats.
KÖPENHAMNS NYA RÅDHUS.
AF ERIK SCHIÖDTE.
Öfvers, från författarens manuskript.
Med 6 bilder.
HVARJE konstnär har sitt lifs
saga.
Den nu femtiårige arkitekten
Martin Nyrop var på åttiotalet en rätt
okänd man inom vår konstnärsvärld;
inom vissa begränsade kretsar visste
man nog, att han var en skicklig och
talangfull man, men lifvet hade ännu
icke erbjudit honom någon större
uppgift, genom hvars lösning han fått
tillfälle att slå sig igenom. Då fick kommittén
för den stora nordiska konstutställningen
år 1888 den lyckliga tanken att vända
sig till honom för att få ritningar till
utställningsbyggnaderna, först och främst
den stora hufvudbyggnaden, samt för att
öfvervaka uppförandet af densamma. Då
medlen voro begränsade, fick Nyrop den
geniala idén att använda trä som
huf-vudmaterial i byggnaderna, och såväl
genom de starka konstruktionerna —
hvilka trots allt motstånd och all
misstro höllo profvet —, som genom det
rika dekorativa användandet af färg
skapade han ett verk, som icke blott väckte
allas beundran utan också blef en
förebild för åtskilliga senare utställningar.
Men trä är ett förgängligt material,
och en utställning är ett ögonblicksverk,
som lefver den ena dagen och
försvinner den andra; Nyrops
utställningsbyggnad rönte samma öde som alla dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
