Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nionde häftet
- August Strindberg. Ett utkast af Hellen Lindgren. Med 10 bilder
- II
- III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mal och mal. Att det är en process och
rättstvist, utgör missuppfattningen på
bägge håll, ty därigenom blir kärlekens
samlif ett kontrakt mellan tvänne
förståndsvarelser. Det är just den
förståndigaste advokaten för sin egen fördel
som är den mest brottslige. Och så ser
han då grandet i Ibsens öga men icke
bjälken i sitt eget. Han är typisk för
våra nordiska äktenskapsteoretiker, hvilka
på äktenskapets mitt och ditt tillämpa
den nordiska abstrakta rättvisan, medan
kärleken likasom vänskapen är en
förlåtelsefråga i stället för en rättsfråga och
består af gåfvor och gengåfvor af
efterskänkta fordringar. Men Strindbergs
intresse för dessa problem ligger ej blott
i hans intresse för denna subjektivismens
envishet i dess strid mot rättvisan,
äktenskapet är för honom ingenting mer
eller mindre än en bild i smått af
samhällets vanliga tragedi, och härmed äro
vi inne på frågan om Strindberg som
social framstegsman, jämlikhetsifrare och
naturfilosof à la Rousseau.
*
III.
Om för Nietzsche själsaristokratens
kännemärke består i en »omvärdering»
af de häfdvunna föreställningarna, i ett
ersättande af den vanliga mänskliga
betygsskalans vitsord med nya, och om
han har uppfinnarrätten till namnet —
så är likväl idén äkta Strindbergsk.
Under den andra period af dennes lif, som
vi redan betecknat som utmärkt af
nyttighetssynpunktens öfverhandtagande, går
han raskt till verket med att kritisera
den allmänna opinionens betyg åt seder
och samhällsskick, som anses heliga
och vördnadsvärda. Han utgår därvid
från att betrakta hela kulturen som ett
enda stort misstag. Det är en utveckling
bakåt i stället för en i utvecklingens
tjänst stående samhällsmakt, det s. k.
framåtskridandet är en urartning, ty den
rätta naturlighetens folkmakt är
öfverensstämmelsen med naturen. Synvillan, som
skapat satsen om kulturens öfverlägsenhet,
är framkallad af dess tjänlighet att
befordra vår nuvarande samhällsordning, som
är ett ondt i stället för ett godt.
Samhällsordningens syndafall inträffade, när
den blef individfientlig. Vi ha blifvit
nyttigare för samhället men därigenom
blifvit onyttigare för oss själfva, och det
är denna afpassning som egentligen är
den servilitet man berömmer.
Kultursystemet har skapat en förtryckande
klass, öfverklassen, och en förtryckt,
underklassen. Vid fortsättningen af denna
examen, som fått sitt mest pregnanta
uttryck i De lycksaligas ö (Svenska öden
och äfventyr), tror han sig finna, att
under kulturens hägn trifvas parasitexistenserna,
de maktägande, det ämbetsmannavälde,
som fråssar i lyx och öfverflöd,
och den kapitaliststat, för hvilken
arbetsfördelningen är A och O i samhällsläran.
Det är denna falska princip, att
lifvets lycka beror på skapandet af
onyttigheter för de fås behof, han vill
bekämpa. Hela jurist- och krigarstaten
lefver en blott artificiel tillvaro, och
återgången till naturlifvet som ett slags
nybyggarlif predikas som den nya
sanningen i Återfall (Utopier). Här
insveper idyllens fagraste sommarljus i luftig
morgonstämning med en doft af Edens
paradislif de oförgätligt sköna taflorna af
rosenodlarens hemlikt vinkande vrå bland
bergen. Allt hvad en modern
robinsonad kan bjuda af förledande
solskensprakt ligger öfver detta alplandskap. Vi
rent af bländas af all den trolska dager
Strindbergs fantasi kan förläna naturen,
när han skildrar ett barndomslif med
stilla hvila vid naturens bröst. Man
diskuterar också här lyckan af att lefva
oberoende af konkurrerande viljor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 17 23:49:27 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1899/0492.html
