Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Rättskänslan i våra dagars Frankrike och Dreyfus-affären. Af Carl G. Laurin. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättskänslan 1 våra dagars frankrike och dreyfus-affären. 51 i
(se generalprokuratorns rapport inför
kas-sationsdomstolens förenade kamrar) från
sin onkel, där denne beskyller majoren
för judevänlighet. I hans eget bref
förekom frasen »i begrepp att fara till
manövrerna». Detta blott för att visa, att någon
sanning låg i talet om de judiska
utbetalningar, på hvilka tidningarne hade långa
listor, specificerade i jämna iooooo-tal.
Jag hade nöjet 1898 råka en i Frankrike
bosatt svensk affärsman, som garanterade,
att hundratals millioner(l) utbetalats af
Rothschildarne för att hjälpa Dreyfus.
Dylikt nonsens bekräftade dagligen flere
af de mest spridda tidningarne.
Esterhazy hade fått löfte om hjälp,
och man höll sitt ord. Det hemliga
dokumentet »ce canaille de D.», som skulle
bevisa Dreyfus’ skuld, försvann ur sitt
järnskåp för att af »en beslöjad dam» föras
till den anklagade spionen, hvilken helt
generöst mot kvitto återlämnade detta
stulna dokument, utan att man i
krigsministeriet kom på den tanken att ens
fråga, hur han fått det. Med fullt
förtroende, som det hette, lämnade nu
Esterhazy sin »heder» i sina förmäns händer, och
det gjorde han rätt i, ty mildare domare
har ingen fått. Han brydde sig ej ens
om att dölja sin förfalskning, ty innan
ännu underrättelsen kunde ha hunnit till
Paris, erkände ban Blanche-telegrammet
och en annan telegramförfalskning af
samma slag genom att aftrycka dem i
la Libre Parole. Men värre saker än
så kommo nu i dagen. Det
visades genom Esterhazys bref till M:me de
Boulancy, att majoren till henne uttryckt
sig på lindrigast sagdt olämpligt sätt och
begagnat ord, som i en fransk officers
mun verka otrefliga. Han talar om »det
förbannade Frankrike», säger att han med
nöje ville döda hundra tusen fransmän och
påstår sig rent af längta efter att få i
spetsen för en skvadron uhlaner se Paris
»plun-dradt af hundra tusen druckna soldater».
GENERAL JEAN-BAPTISTE BILLOT.
När man tänker sig detta skrifvet med
bordereauns handstil och sammanställer
det med hans hotelsebref till presidenten
Faure, där han lofvar att vända sig till
kejsar Wilhelm, om han ej räddas, så
tycker man, att — låt vara, att ett af dessa
bref innehöll det lika militäriska som
fromma uttrycket: »En Esterhazy fruktar
ingen utom Gud» — hans ställning skulle
vara klen. För ingen del. General de
Pellieux började undersökningen. Han lät
göra husundersökning hos — gissa hvem ?
— Picquart och förtrodde denna
undersökning åt öfverste Henry. Hos den för
spioneri anklagade gjordes däremot ingen
undersökning. Efter undersökningen hos
vittnet (som var olaglig, enär Picquart
ej var närvarande) uppsattes en rapport
af major Ravary om denne Esterhazy,
som dåvarande krigsministern Billot redan
för ett par år sedan kallat »skurk» och
»bandit». Den blef mycket fördelaktig
för Esterhazy. Tre skriftsakkunnige ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
