Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Nationalteatern i Kristiania. Af H. Wiers-Jenssen. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
h. wiers-jenssen.
en nationel utveckling, som äfven gjorde
sig gällande på det dramatiska området.
1850 skapades i Bergen Norges första
nationela seen — Ole Bull blef dess
skapare —, och ungefär samtidigt hördes
på Kristiania danska seen de första
norska orden, uttalade af Laura Svendsen
— som Laura Gundersen är hon nog
känd äfven af den svenska publiken —,
och kort därpå höjdes i vår hufvudstad
krafvet på en norsk teater med en kraft
och en myndighet, som icke kunde
af-visas. Krafvets mest betydande målsman
var den unge Björnstjerne Björnson, och
han var ock mannen att föra det till
seger. 1852 upprättades en norsk teater
i Kristiania, hvilken få år därefter
sammansmältes med hufvudscenen, och
småningom utskildes de danska elementen
från den dansk-norska personalen. Ar
1865 blef Björnstjerne Björnson
teaterchef, och därmed kan man säga att
teatern blef helt norsk.
Att här följa teaterns historia ned
genom tidernas växlingar skulle föra för
långt. »Kristiania teater» har varit
Norges förnämsta seen, på dess tiljor ha
landets första sceniska konstnärer verkat,
och här ha våra mästares arbeten sett
sin bästa tolkning. Namn sådana som
Laura Gundersen, Johannes Brun, Lucie
Wolf, Sofie Parelius, Johanne Juul-Reimers,
Henrik Klausen och många andra ha
spridt glans öfver den. Fastän den var
»en statsteater utan statsunderstöd», sökte
den ständigt hålla idéns fana högt —
idéns och norskhetens —, om den än
ofta nödsakades att taga sin tillflykt till
utländska farsörers verk för att fylla
kassan och därigenom skaffa medel att gifva
härberge åt månget norskt skådespel,
som icke inbragte någon guldskörd. Då
staden växte till, började man emellertid
känna, att teatern i fråga om storlek och
utstyrsel icke längre öfverensstämde med
»tidens berättigade kraf». Tanken på
en ny och tidsenlig byggnad för den
nationela scenen föddes ursprungligen
hos den gamla teaterns ledande män,
och 1877 tog den praktisk form. Då
utfärdades inbjudning till aktieteckning
för uppförandet af en ny teater i
Kristiania. Och så starkt var intresset, att
det inom kort tid tecknades aktier för
öfver 300,000 kronor, och man trodde
sig kunna få teatern färdig inom fem år.
Men så skulle det icke gå. Det
visade sig nämligen omöjligt att uppdrifva
en passande tomt. Ståt och kommun
visade sig lika ohågade för något slags
afstående, de tomter, som stodo till buds,
föreföllo allt för dyra, år efter år förgick
i fåfängt sökande, och med hvart år, som
gick, minskades tron på planens
utförbarhet. Ja, det såg ett ögonblick så
hopplöst ut, att man så när hade
beslutit att uppgifva det hela och använda
pengarna till restaurering af den gamla
teatern. Årån för att så icke skedde
tillkommer främst den nuvarande
teaterchefen, Björn Björnson. Han trädde in
i arbetskommittén, då allt såg som
mörkast ut, och hans tro värmde de ljumma,
hans energi satte fart i allt och alla. På
hans initiativ gick man för oåterkalleligen
sista gången lös på stortinget och bad
om den tomt, som man ända från
början hade utsett som den lämpligaste,
tomten i Studenterlunden, den öppna
platsen mellan stortingshuset och slottet,
midt emot universitetet, alltså midt i
stadens centrum. Och det otroliga hände:
stortinget sade ja. Men en framtidens
memoarförfattare, som önskar skrifva den
nya teaterns förhistoria, kommer att
kunna göra ett högst intressant kapitel af
berättelsen om det märkliga sätt, pä
hvilket alla kuggar sattes i gång för att
det stortingsbeslutet skulle komma till
stånd.
Men till stånd kom det den 25 juni
1888, och vid konkurrenstäflingen valdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
