Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Nationalteatern i Kristiania. Af H. Wiers-Jenssen. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalteatern i kristiania.
635,
den unge Henrik Bull till
byggnadsarkitekt. Den 18 november 1891 togs det
första spadtaget — arbetet på den nya
teaterbyggnaden var börjadt.
Då hade man kvar en kontant kassa
af 114,700 kronor, hvilket egentligen icke
kan sägas vara något öfverflöd, när det
är fråga om en teaterbyggnad.
Redan vid första spadtaget stötte man
på svårigheter. Studenterlundens mark
är sumpig lera, och innan man kunde
resa husets murar, måste man företaga
ett grundläggningsarbete af utomordentlig
omfattning; icke mindre än 37,500
meter pålar måste slås ned i marken, på
somliga ställen ända till 29 meter djupt.
Långsamt skred arbetet vidare, år 1895
stodo yttermurarne färdiga, — men
samtidigt var det också slut med kassan.
Trots förnyad aktieteckning, trots bidrag
från brännvinsbolag och sparbank var
kassan ohjälpligt tom, renskrapad i
botten. Under sådana omständigheter
kunde det naturligtvis icke vara tal om att
fortsätta arbetet för full maskin; man fick
inskränka sig till att syssla litet med
hvad som redan var påbörjadt och sörja
för att saken icke alldeles dog bort. Bara
så pass, att det alltid kunde konstateras
litet hamrande där inne i den tomma
byggnaden, som väntade på inredning
och dekorering, till hvilket man icke ägde
ett runstycke.
När situationen syntes som mest
förtviflad, kom hjälpen — tämligen
långväga ifrän, det måste erkännas. Nästan
från Nordpolen.
I augusti 1896 kom nämligen Nansen
tillbaka från sin färd, och hänförelsen
för hans bragd gaf sig bland annat
uttryck i stiftandet af Nansen-fonden.
För-att bringa upp denna fond till en värdig
höjd uppgjorde man planen till ett
pre-mieobligationslån, och fondens styrelse
hade den utmärkta idén, att landets
största vetenskapliga och konstnärliga insti-
tutioner skulle åtnjuta vinsten af detta
lotteri: Nansen-fonden, Trondhjems
domkyrka, Bergens museum och
nationalteatern skulle dela den beräknade
nettoinkomsten af 2 millioner. Idén var
professor Bröggers, och den mottogs med
uppräckta händer af nationalteaterns
ar-betskommitté. Och stortinget biföll denna
plan, som med klok beräkning hade
tagit hänsyn både till de olika
landsändarnas »lokale» intressen och till den na
tionela hänförelsen, som just i de dagarn
brann med sällsynt hög låga.
Genom lag af den 5 juni 1897 gafs
tillstånd till premielånet, den nya teatern
skulle alltså erhålla 500,000 kronor,
byggnadens uppförande var betryggadt, och
under det arbetsprogrammet i öfver ett
är hade varit det anspråkslösa:
verksamheten bör icke helt och hållet
inställas, kunde man nu fortsätta arbetet af
alla krafter utan »hänsyn till att
disponibla medel för ögonblicket icke
förefinnas».
Härmed är själfva byggnadens långa
och besvärliga förhistoria afslutad.
Den i juni 1898 valdes Björn
Björnson till chef för den teater, hvars
byggnad nu med hvar dag ryckte närmare
sin fulländning och lofvade att blifva
hvad den var menad att blifva: ett
värdigt hem för norsk dramatisk konst, ett
hus värdigt det namn, som man hade
skrifvit i guld på dess gafvel:
»Nationaltheater ».
Och den 1 september 1899 öppnades
den, — då hade 8 år förflutit efter det
första spadtaget och 22 efter den första
aktieteckningen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
