Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Sandro Botticelli. Af Walter Pater. Öfversättning för »Ord och bild». Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
walter pater.
målar han som Judith, återvändande hem
efter fullbordandet af sitt stora dåd,
sedan reaktionen i hennes känslor inträdt
och olivkvisten i hennes hand blifvit en
börda; som Justitia, sittande på en tron,
men med afsky för sig själf uttryckt i den
stirrande blicken, hvilket gör att svärdet i
hennes hand synes riktadt mot henne själf;
och åter såsom Veritas i den allegoriska
taflan Calumnia, där man i förbigående sagdt
kan stanna vid det egendomliga, att, af en
tillfällighet, den figur, som representerar
sanningen, identifieras med Venus. Samma
känsla kan man spåra i hans gravyrer, men
den del han haft i dem är tvifvelaktig, och
ändamålet med denna korta studie är
uppnådd, om jag har lyckats rätt definiera
den sinnesstämning, som ligger till grund
för hans arbeten.
Men den frågan kan göras: är en
målare som Botticelli, som endast intar en plats
i andra rummet i konstnärernas rad, ett
lämpligt ämne för den allmänna kritiken?
Det finns några få stora målare, sådana
som Michelangelo och Lionardo, hvilkas
verk ha blifvit en makt i den allmänna
kulturen till en del just af den orsaken att de i
sig ha upptagit alla sådana arbetare som
Sandro Botticelli. Men vid sidan af dessa
store finns ett antal konstnärer, som äro
i besittning af en särskild gåfva, genom
hvilken de meddela oss ett slags njutning,
som vi ej kunna finna hos någon annan;
dessa ha också sin plats i den allmänna
kulturen och måste tolkas af dem, som
starkt känt deras tjuskraft; de äro ofta
föremål för en särskild flit och
omvårdnad, härledande sig ur den tillgifvenhet
de uppväckt, — kanske just emedan man
ej hos dem känner tyngden af det stora
namnet och auktoriteten. —Till dessa
utvalde hör Botticelli. Han äger hela den
friskhet, den ovisshet och den prägel af
ouppfyllda löften, som kännetecknar den
tidiga renässansen själf och som gör den
till kanske den intressantaste perioden af
människosjälens historia. Då man studerar
hans verk, börjar man fatta, hvilken stor
plats i den mänskliga kulturen den
italienska konsten varit kallad att fylla.
venus, (detalj.) I Altes museum i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
