- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nionde årgången. 1900 /
120

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från operan och konsertsalarne. Af Magnus Josephson. Med 3 bilder - Karl af Geijerstams efterlämnade skrifter. Af Hellen Lindgren. Med 1 bild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 20

HEI,LEN LINDGREN.

namn i spetsen för vårt hofkapell betyda
många konstnärliga segrar! Början lär af
hr Stenhammar skola göras med Aida. Må
han icke glömma att sedan ge oss en
repris af Verdis svanesång »Falstaff», ett
verk som tillhör det värdefullaste, som den
dramatiska konsten under de senare
decennierna frambragt. Allsidiga konstnärliga
sträfvanden och frihet från allt doktrinärt
må vara lösen. •—

Sedan ofvanstående var skrifvet, har
hr Stenhammars kapellmästardebut redan
ägt rum och varit i det hela alltigenom
lyckad. Om också icke Verdis Aida
torde tillhöra de verk, som ligga hans
skaplynne närmast — man väntar sig
framför allt af hr Stenhammar en dirigent för
Wagners och andra tyska verk; han vore
man att framföra Nibelungenringen —, så
tydde dock hans tolkning på förståelse af
och pietet för det sköna verket, så
alltigenom dramatiskt på samma gång som
melodiskt och så alltigenom vittnande om
sin mästares rika geni. Särskildt väl
utfördes den sköna slutscenen, där
också fru Östberg-Aida mest glänste genom
den skönaste, mest smältande sång. För
öfrigt var rolfördelningen i hufvudsak
densamma, som de senare åren här varit
vanligt.

Operan invigde det nya seklet med en
kantat, text af Axel Karlfeldt, musik af

Hugo Älfven, tvenne namn, hvilka sia om
de vackraste segrar för svensk konst.
Alf-véns kantat innehåller frisk och glansfullt
instrumenterad musik af den brio och bredd
i konceptionen, som i allmänhet utmärka
alstren af denne komponists talang. Och
öfver det hela hvilar prägeln af ny konst.
Man skall vara alldeles förblindad af febrilt
begär att uppleta reminiscenser eller ock
sakna betingelser att kunna bedöma saken
fullt opartiskt, om man icke ser den
verkliga originalitet, den fullt originela ådra,
som genomströmmar denna musik liksom
med friska källsprång.

Bland de artister, som på den allra sista
tiden uppträdt inför Stockholms
konsertpublik, intages en hedersplats af fru Wilma
Norman-Neruda, hvars glänsande talan går
ifrån år är sig alldeles lik. Snarast kan
man konstatera ett än mer utprägladt
mästerskap. Så som t. ex. fru Neruda spelar
Händel, med detta ädla lugn, denna kraft och
detta milda skimrande legato igenom alla
passager, så gör väl näppeligen någon henne
det efter. Denna konstnärinna har alltid
satt sin ära i att med den skönaste pietet
tolka de store mästarne. Och äfven då hon
någon gång spelat saker af mer
underord-nadt värde, har det varit med en ädelhet
och storhet i uppfattningen, som adlat det
utförda. Hvilken sällsynt, hvilken stor
konstnärinna!

KARL AF GEIJERSTAMS EFTERLÄMNADE SKRIFTER.

AF HELLEN LINDGREN.
Med i bild.

INGENTING torde på vart språk vara
mera sällsynt än en sådan bok som Karl
af Geijerstams Efterlämnade skrifter.
Att se in i en människosjäl af den art
som hans, äfven om vi blott genom de
små sofrade utdragen af hans
Dagboksanteckningar få några spridda glimtar af hans
oafbrutet arbetande tanke och känsla —
däri ligger något upplyftande och
uppbyggligt. För honom är den stora
samvetsfrågan och det allt uppslukande problemet
detta: Hvad är lifvet? Hvad vill mänsklig-

heten ? Hvad är formeln för vårt
personliga sträfvandes bör och dess måste’.
Huru långt gå vår kunskaps gränser? Hvar
vidtager det ovetbara ? Huru måste den
personliga lyckans gränser och mål te sigr
Hvar ligga våra efterkommandes
lyckomöjligheter? Kan jag, om jag själf icke
djupast är harmonisk gent emot dessa mitt
släktes examensfrågor, om de äro eviga
kuggfrågor för mitt kunskapslystna och
mitt lyckolystna jag, stå till svars med att
»föda syndare till världen»? Och om allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:44:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1900/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free