Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En äkta man. Lustspel i en akt af Karl Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÄKTA MAN.
i9i
Agnes.
Efter sommarn naturligtvis!
Rikard,
Jaså, ingenting annat! — Har du då så tråkigt
hos oss ?
Agnes.
Nej, inte för det, men sommarn är nu en gång
det härligaste jag vet — och så längtar jag att
komma hem till Lunda igen — jag har ju varit
borta hela vintern.
Rikard.
Nå, den tiden är där väl aldrig för trefligt
heller.
Agnes.
Jo, där är alltid trefligt, fast mest om sommarn.
Därför är det också så skönt att ligga och höra
snön smälta.
Rikard
(melatikoliskt).
Ja, det går väl an att längta efter det, som man
till och med inte kan undgå — då ha andra det
betydligt värre.
Agnes.
I.ängtar du kanske också efter något?
Rikard.
Ja, det är inte utan —
Agnes.
Verkligen! — Men det enda jag kan tänka mig
dig längta efter är att bli kamrer, och det kan du
ju inte heller undgå, efter hvad du påstår —
Rikard.
Du säger, att jag hånar, när jag inte gör del.
Hvad skall jag då säga om dig, när du — hm —
verkligen gör det!
Agnes
(skrattar).
Det vet jag inte — säg ingenting, det är det
enklaste.
Rikard
(med en suck).
Ja, och det förståndigaste också kanske! (efter
en liten paus, dystert). Snön smälter den, men det
finns is som inte smälter.
Agnes.
Uppe vid polen, ja — men så högt ä’ vi gud
ske lof inte.
Rikard.
Jag menar inte heller den ■— utan figurligt
taget.
Agnes.
Figurlig is — du menar kanske konstgjord?
Rikard.
Agnes, låt bli det där — du förstår mig ändå
mycket väl.
Agnes.
Nej, sannerligen jag det gör.
Rikard.
Inte — nå, jag är van att vara oförstådd, så
det förvånar mig egentligen inte.
Agnes
(sätter sig upp i soffan).
Hvad du är ovanligt högtidlig af dig — du
börjar nästan på att intressera mig.
Rikard.
Tack — det vore då inte alls för tidigt.
Agnes.
(ser mot fönstren)
Nu är solen snart borta —- så tråkigt !
Rikard
(missbelåtet).
Du tycks ha mycket lätt att dela dina intressen.
Agnes.
Jaså — förlåt mig! Nå, hvad är det således —
är det något som du har på hjärtat?
Rikard.
Ja — hm! — Vet du, hvad jag har gjort i
eftermiddag ?
Agnes.
Ja, du har naturligtvis sofvit — om du kallar
det för att göra något.
Rikard.
Ja, jag låg verkligen och slumrade till ett tag,
och under det så drömde jag — om dig.
Agnes.
Det var mycket vänligt af dig! — Nå, hvad
drömde du då?
Rikard.
Ja, jag vet inte, om jag skall tala om det! —
Jag drömde, att jag kysste dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
