Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Elof Tegnér. * 30 juni 1844 — † 26 februari 1900. Af Edvard Lidforss. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 EDVARD LIDFORSS.
ELOF TEGNF.R I9OO.
studie-idkare, som önskade begagna
litteraturens alster inom biblioteket, och
till den utanför denna sal förlagda
låneexpeditionen, hvarest kataloger och
bibliografiska hjälpredor funnos tillgängliga,
inträdde man genom en med
klädhängare försedd tambur. Till samtliga dessa
bekvämligheter funnos förut så godt som
inga motsvarigheter. Man kan tänka sig,
hur där då såg ut, och den som icke
haft tillfälle att besöka biblioteket på ett
pär år, skulle efter denna genomgripande
förändring knappast ha kunnat känna
igen den gamla hedervärda institutionen.
Men trångt blef det ändå alltid, trångt
om utrymme och trångt om penningar!
Dessa trångmål voro för
institutionschefen en aldrig sinande källa till
bekymmer; och hans oaflåtliga sträfvan gick
ut på att räda bot för dem, något som
dock blott delvis lyckades. Likväl fick
han upplefva riksdagens beviljande af
begärdt anslag för en ny
biblioteksbyggnad. Man kan med honom beklaga, att
denna kommer att förläggas till en
utkant af staden längst uppe på
Helgonabacken; för en så monumental byggnad
hade naturligtvis ett centralare läge varit
önskvärdt, t. ex. vid östra sidan af
Kraftstorg, men penningfrågan ställde sig
äfven här hindrande. — Hans omsorg
om bibliotekets inre ordning, med
katalogisering, ny uppställning af böckerna
m. m., var mönstergill och sådan man
kunde vänta af en person, som blifvit
ordentligt skolad för sitt värf och
därjämte af egen böjelse var en mycket
boksynt man.
Lunds universitet har således mycket
?itt tacka Tegnér för som offentlig
ämbetsman; men båda våra högskolor hafva
också en stor förbindelse till honom för
det uppslag han genom sin
uppseendeväckande artikel i Nordisk Tidskrift gaf
till universitetsreformer. Det närmaste
resultatet däraf vardt tillsättandet af en
komité, i hvilken han ju var så godt som
själfskrifven till ledamot. Hvilka åsikter
som inom denna komité uttalats och i
hvilken riktning dess förslag kommer att
gå, därom har ännu intet förljudits; själf
fick han ej till slutet deltaga i dess
öfverläggningar och tala i sin sak, men det
är dock att hoppas, att hans ord ej
förklingat ohörda samt att, om och när
en gång det akademiska
befordrings-väsendet förenklas, hans namn skall för
all framtid varda knutet till denna kanske
önskvärdaste af de reformer, som först
böra komma i fråga. Om också endast
den skulle genomföras, vore redan detta
en stor vinning, ty det nuvarande
tillståndet är i själfva verket, säsom Tegnér
påpekade, hart när olidligt, och den
senaste tidens erfarenhet jäfvar icke detta
omdöme.
Hans litterära alstring kunde af lätt
insedda skäl icke under detta skede vara
så rik som förut. Han ordnade och
utgaf Anteckningar och minnen af Hans
Gabriel Trolle- Wachtmeister i urval, och
kollegers förtroende uppdrog åt honom
att författa universitetets historia under
tjugufemårsperioden 1872 —1897. Men eljes
är det mest smärre uppsatser af förnäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
