Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om asketismen inom den helleniska världsåskådningen. Af Anna M. Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 60 ANNA M. ROOS.
den grinande skalk, till hvilken han
sedan af latinarna gjordes: han var den,
hvars rörflöjt, klagande likt safven, som
skälfver för aftonens fläkt, sörjde öfver
Syrinx’ död, han var den, som med
aningen om sin hemlighetsfulla närhet
inne i skogens dunkla och susande
gömslen injagade en plötslig och sällsam skräck
hos dem, som vallade sina hjordar å de
skogshöljda sluttningarna i Arkadiens
vilda bergsbygder. Artemis med den
stolta hållningen och den skygga hinden
vid sin sida, Demeter med en krans af
mogna ax öfver sin breda panna hafva
intet gemensamt med den asiatiska
ymnighets- och yppighetsgudinna med de
hundra brösten, med hvilken de båda
ömsevis, under en tid af skilda
mytologiers sammanflytning, förblandats. —
En fullständig missuppfattning af den
helleniska lifsåskådningen är det ock, när
man, såsom ofta händer, anser att den
kraftigt häfdade individens frihet och rätt
till själfständig utveckling.
En så sträng uppfattning af lifvet,
såsom utgörande för den enskilde en
oafbruten kedja af plikter gent emot det
hela, som den för hvilken den doriska
samhällsförfattningen är ett uttryck, har
väl knappast hvarken förr eller senare
blifvit framställd — om icke i Platons
stat, där också individens frihet är ingen,
statens väl allt, där konstnärerna äro
försatta i en af samhällets lägsta klasser,
under köpmännen, långt under krigare
och statsmän, och där de äktenskapliga
förbindelserna helt och hållet bestämmas
af staten, i syfte att åt densamma alstra
kraftiga, dugliga och plikttrogna
medborgare. När Platon läter någon
framkasta, att »väktarna» (= den härskande
klassen) i hans stat icke gärna kunde
anses lyckliga, bundna af föreskrifter som
de voro i allt sitt görande och låtande,
så låter han Sokrates därpä svara, att
det icke heller är meningen, att indivi-
derna skola bli lyckliga, utan att staten
i sin helhet skall vara lycklig, —
hvarmed menas att den är stark, oberoende
och rättrådig.
Nietzsche har kallat Sokrates den
förste helleniske dekadenten. Ifall man nu
skall anse etisk själfpröfning som ett
tecken till dekadans, så vore det långt
riktigare att så benämna den förste af
Greklands filosofer. Men följden däraf skulle
blifva att man som dekadanstid måste
beteckna — den grekiska storhetstiden!
Så godt som alla de män, hvilka varit
Hellas’ ära och storhet, — hjältar,
statsmän, konstnärer och skalder — ha rönt
inflytande af den helleniska filosofien och
oftast stått i nära förbindelse med en
eller annan af dess representanter.
Det förefaller för öfrigt som om man
i allmänhet vore benägen att anse
Platons lära om Staten och öfver hufvud
den platonska åskådningen såsom
stridande emot den äkta helleniska
uppfattningen; åtminstone har man svårt att
på annat sätt förklara det totala
åsidosättandet af Platons åsikter som ofta
märkes äfven hos skriftställare, som äga
kännedom om den klassiska
litteraturen, när det är fråga om att definiera
hellenismen. Det kunde vara nog att
till gendrifvande af en sådan mening
påpeka, det Platons läror, ifall de till sitt
väsen varit stridande mot den allmänna
grekiska uppfattningen, ofelbart skulle ha
mötts af ett häftigt motstånd, medan han
i stället, såsom man vet, redan af sin
samtid hyllades såsom en den visaste
bland män och snart nog vann en
oerhörd auktoritet. Hvad särskildt hans
läror om staten beträffar, så märkes lätt
af den dialog, som innehåller desamma,
att filosofen icke ansåg sig framställa
något, som till sin idé vore stridande
mot den helleniska uppfattningen af
staten. När Platon framställer läror, dem
han anser skola blifva mycket bestridda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
