Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Oktobernatten. Af Alfred de Musset. Öfversättning af Klara Johanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OKTOBERNATTEN.
AF ALFRED DE MUSSET.
diktaren.
De kval jag härjats af ha flytt sin kos
som drömmar,
oeh jag har endast kvar ett fjärran
minnes spår,
likt dessa töckenflor, som morgonrodnan
sömmar
och hvilkas skira väf som gryningsdagg
förgår.
sånggudinnan.
Hvad lönlig’ smärta höll dig fången,
min diktare, och kväfde sången
och skilde oss så länge åt?
Ack, vida längre än jag tålde, —
men säg det onda, som du dolde,
och stilla ändtligen min gråt!
diktaren.
Det var ett hvardagsondt, som hela
världen lider,
fast när vi blöda ur ett hemligt hjärtesår,
då tro vi dårar strax och trott i alla tider,
att ingen före oss stått vid en lyckas bår.
sånggudinnan.
Det finns ej annan hvardagssorg
än den som hvardagssjälar lida.
Min vän, låt hemligheten skrida
i natt fram ur ditt hjärtas borg.
Tro mig och tala utan fruktan,
tv hård är tystnadsgudens tuktan,
och själf är han en dödens bror.
Men öppet klagande hugsvalar,
och stundom, blott ett ord man talar,
man slipper lös ur ångerns klor.
diktaren.
Skall jag nu orda om min genomlidna
pröfning,
så vet jag knappt hvad namn den
rättast borde få,
om kärlek, galenskap, 0111 högmod eller
pröfning,
och ej om någon själ med gagn kan höra
på.
Jag vill dock nu till dig om mitt förflutna
tala,
som vi nu sitta här vid härden, du och
jag-
Tag lyran, närma dig, och minnet ur sin
dvala
skall vakna sakta upp vid dina
strängaslag.
sånggudinnan.
Men säg mig, innan du får börja,
poet, om du är helad än?
När du nu talar till din vän,
får du ej längta, icke sörja.
Du minns väl, att man mig beskärt
det ljufva namnet tröstarinna;
försök ej tvinga mig att brinna
af lidelser, som dig förtärt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
