Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Sönderjyllands betydelse för den danska kulturen. Af Georg Brandes. Öfversättning från förf:s manuskript af G. M. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 6 GEORG BRANDES.
Som det från tyskt håll blifvit
på-stådt, att namnen Sönderjylland och
sydjute äro nya uppfinningar, demonstrativt
använda efter Slesvigs förlust, vill jag
anmärka, att Ewald, som icke är misstänkt
för tyskhat, som på så många sätt var
Tysklands beundrare och elev till tyskar,
i sin »Herr Panthakaks Historie» om
och om igen begagnar uttryck såsom:
»De er födt i Danmark?» — »Ja, Deres
Excellense, i Sönderjylland.» — Eller:
»Jeg er Kristen, Lutheran og
Sönder-jyde.» -— Ja den unge slesvigaren
betecknas af honom ännu kortare som »en
jydsk Student».
Hvad nu Ewalds betydelse för
Danmarks litterära utveckling angår, så är
den helt enkelt ofantlig. Alldeles ensam
grundlägger han ju den allvarliga stilen
i dramat och i den världsliga lyriken.
Hans »Levned og Meninger» är den första
moderna danska prosa, jag menar en på
samma gång känslofull och skämtsam
prosa. Holbergs är i motsats till denna
torr och stel. Som hvarje danskt barn
vet, är det af danska föregångare endast
pä Ewald Oehlenschläger bygger.
Visserligen är det ej mycket af Ewald
som numera äger annat intresse än det
historiska, men ändå har han skrifvit en
handfull saker af det högsta värde —
och om hur många kan man säga det!
Hvad jag finner oförgätligt af Ewald
(utom prosan i »Levned og Meninger»
— »Monologen på Höjen» har icke en
gång Baggesen uppnått), det är först
några rader af klagosången öfver Fredrik
den 5:te:
Hold, Taare, op at trille,
og du, min Cithar, stille!
Nu bæres Kongen bort til Graven.
måttan gudaktig dam, biskopinnan Münter
likaså. Det är här omöjligt att afgöra något,
endast så mycket är säkert, att damerna
åstadkomma oreda till och med i de skenbart
säkraste konstruktioner.
Däri finnes hvad som i Danmark
dittills var okändt, den stora stilen. Vidare
den i Klopstocks manér skrifna »Ode
til Sjælen» med härliga enskildheter,
såsom denna rad om själen, att den
svingar sig
»Höjt, som en springende Hval, mod Solen.»
Särdeles vackert har han i sitt Ode
till Moltke målat sitt väsen och nornan,
som i vaggan kysste hans bröst:
»Stille, sölvgraa som Maanen bag Regnskyer.»
Fulla och härliga äro hans toner, då
han är elegisk, som i romansen om
»Liden Gunver», mönstret för alla senare
danska romanser, eller ännu mera i slutet
af »Nattetanker»:
Naar Uglen skriger om Fortræd
og Dödens laadne Spaamænd tude,
da kommer Haabet til min Pude
og Livet til mit Hvilested.
Thi den, hvem Föbus tidlig lærte
sin underlige Harmoni,
hans värme, store, fulde Hjærte
udbrede Himlene sig i.
Hans Sjæl omspænder Solene
hans stærke Tanke griber Tiden
og nu og da og för og Siden
adspreder ej hans Fölelse.
Och denne stackars Ewald, som var
ett barn och en bohéme och en sjukling,
han uppnådde i denna aflägsna tid, i
egenskap af lyrisk konstnär, en
höjdpunkt, som dansk lyrik aldrig senare har
öfverträffat. Det finns icke en bokstaf
för mycket i Aarestrups dikt:
Paa Sengen skrev du det med Taarer tunge,
men Poesien greb dit Digt og sagde:
Det er det bedste af den danske Tunge.
Tag Valkyriesångenur »Balders Död».
Ingen har någonsin senare — Heiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
