Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Några ord om Fröding och Heidenstam. Af Fredrik Böök - Ur bokmarknaden - Af N. J. Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några ord om fröding och heidenstam. 16/
ligt att fatta för en ny tids människor,
skapare af förnyade konstnärliga värden,
skall likväl personen därbakom stå orubbad
kvar, under det att den blott formela
be-gåfningen, hvars kärna är ett temperament
endast, i de flesta fall väl kommer att
förlora i intresse i samma grad som hans
yttre skrudar multna.
Att Fröding själf känt något af
bristande inre sammanhållning af sin
gigantiska poetiska förmåga kan man ana på
flera ställen. Så själfironien i den
vemodiga strofen:
»Ty jag är dömd att vefva
initt verspositiv,
om du är gjord att lefva
ditt älskande lif.»
Eller »Nyköpings gästabud» i början
af »Stänk och flikar», en dikt som mer
än hvad man skulle kunna tro är nyckeln
till uppfattningen af Fröding.
Det är däremot personlighetens poesi,
fritt sväfvande öfver ett helt lifsverk och
icke bundet vid en särskild strof eller dikt,
som Heidenstams skapelse äger och som
skänker en fullare klang, ett djupare brus
från själfva lifvets urflöden än hvad ali
annan skönhet förmår. Ty urflödenas djupa,
förborgade källa är människan, det högsta
och skönaste vi kunna lära känna och älska.
ur bokmarknaden.
I religiösa ock kyrkliga frågor, skriftsamling i
evangelii tjänst, grundad af Fredrik Fehr, utgifven af
S. A. Fries.
Ofvan angifna skriftserie har utkommit
i tvångsfria häften sedan 1891, då första
numret, som utgjorde en öfversättning af
Luthers betydelsefulla lilla skrift »Om en
kristens frihet», utgafs. Utgifvaren, pastor
primarius Fehr, tillkännagaf på omslaget
till den lilla boken, att han på eget förlag
skulle utgifva en serie arbeten Ȋgnade att
belysa och erbjuda ledning vid
bedömandet af våra dagars religiösa och med
religionen i nära samband stående spörsmål».
Det var d:r Fehrs mening, att företaget
skulle tjäna kristendomen utan att, som han
själf säger, »vara en vapendragare för den
traditionela dogmatiken». Hans
kristendomsuppfattning stod nämligen icke i
samklang med den i vårt land rådande eller
med den som i synnerhet teologerna
representerade. Dock hänvisade han icke till
sitt eget arbete och gjorde ej anspråk på
originalitet. Han ville i stället göra
uppmärksam därpå, att i reformationens
moderland Tyskland sedan åtskilliga årtionden
pågått en rörelse inom den teologiska ve-
tenskapen, som gick ut på att »frigöra
Glids i historien gifna uppenbarelse i
Kristus frän den mängd främmande tillsatser,
som under tidernas lopp ingått med den
kristna trosläran en skenoupplöslig förening».
Under Fehrs lifstid utkommo 31 häften.
Det till omfånget största af dem har till
titel »Dogmhistoriens trefaldiga utmynning»
och utgör en del af professor A. Harnacks
stora dogmhistoriska verk. Harnack söker
i detta arbete visa, att dët under
medeltiden utarbetade kristna dogmat (=
åskådningen, som erhållit kyrklig sanktion),
hvilket framträdt som frukten af en
förmälning mellan grekisk vishet och ursprunglig
kristendom, spelat ut sin rol, när med den
nya tiden kyrkoreformationen började sitt
verk.
Reformationens grundsatser äro enligt
Harnack banbrytande för den rena
kristendomen i en mycket djupare mening än den
som delades af reformatorerna själfva, t}’
de gifva betoning blott åt det, som
uttalar, huru människan och mänskligheten
kunna i religiöst och etiskt hänseende
komma tillrätta; det är med andra ord
frälsningsangelägenheten som här får sin rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
