Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur C. J. L. Almqvists lif. Utdrag af bref meddelade af Viktor Almquist. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR E. J. ALMQVIST (1729—1808).
OLJEMÅLNING AF VIERTEL (1805).
Tillhör Uppsala universitet.
komna afslöjanden att göra. Allenast
kan jag ur skrifvelser, af hvilka somliga
äro i min vård, andra numera i offentliga
samlingars förvar, meddela en följd
utdrag, som belysa olika tidsskeden i
Almqvists lif och möjligen kunna gifva en
klarare inblick i hans karaktär, en i
vissa afseenden sannare uppfattning af
hans personlighet.
Det är ofta nog endast obetydligheter,
uttalanden af helt enskild art, små
detaljer ur en mans lif, framlagda af
honom själf i förtroligt samspråk med dem
han häller kärast, som jag här har att
gifva. Men det är dock icke af de stora
åthäfvorna i det offentliga, ej af de för
allmänheten öfvervägda skrifverierna som
man bäst lär känna en människas innersta
väsen.
En gång skrifver Almqvist från S:t
Louis, borta i Amerika, till sin dotter
Maria sålunda:
»Hvad ditt bref beträffar, så ber du om
ursäkt för att det innehåller så många
obetydligheter; men du kan inte tro, hvad alla dessa
»småsaker» intagit mig: de hafva på det
lifli-gaste ställt er för mina ögon, och det är just
hvad som. förtjusat mig. Jag ber dig blott,
fortsätt i dina bref att på samma okonstlade
sätt måla alla detaljer: allmänna anmärkningar
kunna nog vara aktningsvärda och bra nog;
men det är just i detaljerna jag ser Edert lif,
och det är ju det jag önskar.»
Det kan törhända vara på sin plats
att här förutskicka några ord om
Almqvists härstamning och släkt.
I hvarje människa gå ju mångtaliga
generationers olika anlag och egenheter
igen. Den som kan något längre tillbaka
i tiden följa sin släktledning, skall ofta
däri finna en förklaring till vissa säregna
sidor i sin natur. C. J. L. Almqvists
fädernesläkt har med all sannolikhet
sedan urminnes tider tilhört det upländska
bondeståndet. Den först kände
ättefadern lefde i början af 1500-talet såsom
hemmansägare i Löfsta by af Almunge
socken, och efter honom har son efter
son brukat samma jord i samma by,
där ännu i våra dagar ättlingar i rätt
nedstigande led äga åtminstone delar af
stamfädrens hemman. Ur denna
bondesläkt utgick Abraham Almqvist, hvilken
dog såsom kyrkoherde i Täby 1760;
och hans son, teologie professorn Eric
Jonas Almqvist blef farfader till Carl
Jonas Lovis, såsom namnet i dopboken
skrifves. För kuriositetens skull kan ock
nämnas, att Almqvist genom en af
fädernesläktens stammödrar var ättling till
biskopen i Linköping Martinus Olai, som
på Johan III:s tid trädde i opposition
mot liturgien och därför till näpst måste
byta biskopssätet mot en kyrkoherdestol,
samt till ärkebiskopen Olaus Martini,
hvilken oförskräckt upptog den kyrkliga
striden med själfve Karl IX. Vallonblod
torde äfven ha ingått i släkten. Ett
sydländskt ursprung ägde C. J. L. Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
